Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Mats Reimer: Skolans veto om NPF-utredning drabbar de lågmälda barnen

Om inte skolan ser barnens svårigheter får de ingen hjälp av BUP. Det är inget hinder för de bråkiga pojkarna med adhd som förstör lektioner – de kan snabbt slå sig fram till utredning. Förlorarna är de snällare flickorna och pojkarna med ad(h)d eller autism.

Publicerad: 31 maj 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

NPFVästra GötalandsregionenBUPBarn

Hur stora svårigheter måste patienten ha innan de kan få sina symtom utredda och eventuellt erbjudas behandling? Denna text handlar om neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) hos barn, men samma fråga kan ställas kring alla sorters symtom. När utredning och behandling inte betalas av familjen själva är det ofrånkomligt att offentlig vård fungerar som grindvakt och prioriterar, det vill säga ransonerar, vem som erbjuds vad.

Organiseringen av svensk vård är ologisk. Å ena sidan ska vården vara geografiskt jämlik och likvärdig var du än bor (ouppnåeligt i ett bitvis extremt glesbefolkat land), å andra sidan ska vården styras av lokalt valda politiker. Om en region erbjuder sina medborgare en viss typ av vård, är det svårt att hindra andra regioners invånare att haka på. Skenar kostnaden dras det till slut i bromsen. Det må gälla appar med engångsläkare, dyra svettbehandlingar eller NPF-utredningar av barn. 

Västra Götalandsregionen stramar nu upp regelverket för att få NPF-utredning. Familjer kan inte längre skriva egenremiss till privata utredare och låta regionen betala. BUP ska vara grindvakt – även om de inser att privata utredningar behövs så länge de själva inte har kapacitet. Men ska regionen betala för privat utredning måste en BUP-läkare ha skrivit remissen. Läkaren får emellertid inte avgöra behovet på egen hand; hen ska ha teamet och BUP-psykologen med sig.

LÄS OCKSÅ: Skolkommunalrådet: ”En elev som förstör för andra måste förflyttas”. 

Det framgår av et beslut i regionfullmäktige i april i år: ”Att remissen utfärdas av läkare inom specialistpsykiatrin innebär i praktiken att läkaren med sin underskrift intygar att en neuropsykiatrisk utredning behövs baserat på det psykiatriska teamets tvärprofessionella bedömning där psykologutredningen utgör en viktig del.”

Så BUP-psykologen ska först göra en liten utredning för att se om det finns behov av en fullständig utredning hos en annan (privat) psykolog. Och när den utredningen är klar går bollen tillbaka till BUP som ska stå för behandlingen. Vi är rätt långt från patientcentrerad vård med kontinuitet.

LÄS OCKSÅ: Jiang Millington: Att värna sårbara och sköra barn är inte på modet i skolpolitiken 

Det är rimligt att det görs en bedömning innan en resurskrävande utredning påbörjas, liksom att privata tjänster ska vara noga upphandlade så att de håller kvalitet. Men det är orimligt att en erfaren läkare, eller för den delen en erfaren psykolog, inte kan fatta ett självständigt beslut om utredning. Och värst av allt är det hinder som BUP själva skapat genom att låta skolan ha veto i frågan.

Nu kan jag som skolläkare inte skriva en remiss för NPF-utredning om inte skolan först gjort en pedagogisk kartläggning, och satt in adekvata åtgärder som befunnits varit otillräckliga. BUP vägrar träffa patienter om inte skolan ser barnets svårigheter. Det är inget hinder för de bråkiga pojkarna med adhd som förstör lektioner, de kan snabbt slå sig fram till utredning. 

LÄS OCKSÅ: ”Bygg autismvänliga skolor så att fler elever kan klara målen”  

Förlorarna är de snällare flickorna och pojkarna, med ad(h)d eller autism, som har så god begåvning att de uppfyller nivån för godkänt (trots att de borde klara mer än så). De som håller masken i skolan, men utmattade kommer hem och gråter och bara får utbrotten på hemmaplan. De vars lärare inte ser vidden av svårigheterna, och som knappast får träffa specialpedagogen förrän de efter några år börjar skolvägra. De vars problem skolan tror är sociala och inte medfödda. De vars föräldrar inte kan betala en privat utredning med egna skattade pengar. Detta är inte jämlik vård.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mats Reimer

Krönikör och barnläkare från Göteborg

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News