Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Anna-Karin Grahn: Ska vi ge upp och sluta söka kompetent folk?

Det vore olyckligt om skolan hamnade i ett läge där vi tvingats ge upp och anställer fjärrlärare i olika ämnen. Det blir något av en dystopi om lärare sitter i storstäder eller på Rivieran och undervisar elever som bor i glesbygd.

Publicerad: 25 november 2021, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KompetensbristGlesbygdLärareAnna-Karin Grahn

Bristen på barnmorskor har orsakat arbetsmiljöproblem och stängning av BB-avdelningar både tillfälligt och permanent i olika delar av landet. Hyrpersonal är vanligt i sjukvården och inom skolan tvingas vi använda oss av obehöriga lärare. Kompetensbristen är stor i många yrken. Det är tydligt att fler behöver utbildas – men det är lättare sagt än gjort.

När vi i skolan annonserar efter lärare är det inte alltid vi får behöriga sökande, eller så väljer den som ändå sökt en annan ort. Numera finns möjligheten att ha en fjärrlösning med lärare som bor någon annanstans. Är det bra och fungerar det? Jo, det är bra att möjligheten finns. På den skola jag arbetar har vi fjärrundervisning i spanska och franska på grund av brist på lokala behöriga lärare. Vi har några behöriga språklärare, men fler är helt enkelt svåra att hitta.

Fjärrlösningar är dock dyra. Dels kostar infrastrukturen. Klassrummet/skolan måste klara en bandbredd med många samtidiga strömmande användare, och varje fjärrklassrum bör ha ett konferenssystem så att läraren kan interagera med hela gruppen. Förutom det rent tekniska krävs en handledare i klassrummet. Handledaren hjälper till med det tekniska och har sedan koll på och stöttar eleverna. Det blir lätt stökigt i ett högstadieklassrum där läraren inte är på plats – så handledaren är nödvändig.

Fjärrundervisning är en lösning som fungerar efter lite intrimning. Numera öppnar Skolverket för fjärrundervisning i andra ämnen än moderna språk. Som rektor på skola i södra Lappland kan jag berätta att det är inte bara i moderna språk det kan vara svårt att rekrytera lärare. Vi har en stor andel lärare med rätt behörighet, men vi saknar fortfarande vissa kompetenser och läget ändras hela tiden. Lärare går i pension, byter skola eller bostadsort.

Fjärrlösningen är en sista utväg, men ska vi ge upp och sluta söka kompetent folk? Ska vi inte ha universitetsutbildad personal längre? Det vore olyckligt om skolan hamnade i ett läge där vi tvingats ge efter och i stället anställer fjärrlärare i olika ämnen. Det blir något av en dystopi om lärare sitter i storstäder eller på Rivieran och undervisar elever som bor i glesbygd. Vi behöver förebilder för våra elever som bor i kommunen. 

Hur ska vi vända detta? Vi vill locka lärare till oss som vill bo på orten.

Vi måste möjliggöra för flytt och försöker verkligen hjälpa till med boende och annat praktiskt när vi kan. Tyvärr är det ju så att lärarbristen inte enbart är ett problem i Norrlands inland, men ett tips till dem som vill byta yrke och vill bidra till framtidsutvecklingen är att satsa på läraryrket inom språk och/eller matematik. Eller varför inte slöjd, NO eller teknik? Och ett förslag till dig som redan är lärare och vill byta arbetsplats: det finns lediga jobb på alla möjliga orter i vårt avlånga land och det finns ett gott liv även utanför storstäderna.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna-Karin Grahn

Krönikör och rektor i Lycksele

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev