Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Anna-Karin Grahn: Ska vi bryta utanförskapet måste vi nå mammorna

Hur ska vi kunna hjälpa elever bryta utanförskap när vi inte har en gemensam plattform med föräldrarna? Vi behöver helt enkelt bättre system för att införliva föräldrarna och framför allt mammorna i vårt samhälle.

Publicerad: 24 september 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

UtanförskapFöräldraskap

Som rektor är jag ofta i samtal med föräldrar. Det är högt och lågt och är ibland svåra samtal gällande beteende, skolfrånvaro, dåligt mående eller studieresultat. Samtalen kan vara på skolans eller förälderns initiativ. Ibland blir det dock kommunikationsproblem. Hur ska vi i skolan kunna samtala när vi inte på ett enkelt sätt kan prata med elevens vårdnadshavare? Hur ska vi kunna hjälpa elever bryta utanförskap när vi inte har en gemensam plattform med föräldrarna?

De föräldrar jag tänker på är ofta mammor. Det är nämligen många gånger mammorna som stöttar sina barn med skolarbete och relationer. Hur ska jag kunna förklara om skolan och samhället, rättigheter och skyldigheter och just hennes barns förutsättningar när jag inte har ett gemensamt språk med mamman på andra sidan bordet? Vi har tolk, säkert en duktig sådan, och vi pratar om barnet hon har. Våra blickar möts och vi pratar, vi ler, gestikulerar. Vi har orden, fakta, men ändå når vi inte varandra fullt ut. Tolken översätter det jag säger, men finns ens alla orden på mottagarens språk?Kommunikationsproblemen gör att samarbetet oss emellan haltar.

Jag förstår hennes problem. Hon har kommit till Sverige och hon är i trygghet, men hon litar inte på mig. Hon förstår varken mig eller det svenska skolsystemet med kunskapskrav, betyg och antagning till gymnasieskolan. Hon förstår inte heller barnets skoluppgifter och kan således inte hjälpa till med skolarbetet. Hon är ju ändå den som står sitt barn närmast, som vill det väl, men som inte kan hjälpa. 

LÄS OCKSÅ: Jiang Millington: Gängen kan bara krossas med långsiktigt och systematiskt arbete

I vissa kommuner har det kanske funnits lyckade projekt för att ge nyanlända samhällskunskap, men många gånger är mammor föräldralediga och sen är det vab, och även om det funnits goda intentioner att gå på SFI så tar det för lång tid. SFI ska ge en ingång till språket och samhällsorientering, en introduktion till samhället, men det behövs mycket mer. Varför har vi inte bättre system för att införliva föräldrarna i vårt samhälle? Språk och kultur är nära sammanflätade och för att vi ska kunna prata med varandra på lika villkor behöver hon inte bara de svenska orden utan också förstå vårt samhälle.

LÄS OCKSÅ: Daniel Persson: Använd kommunernas kunskap för att bekämpa gängen 

Jag arbetar inte i en kommun som har problematiska bostadsområden eller gäng som skjuter varandra, men jag kan förstå den förtvivlan de mammor vars barn har hamnat i utanförskap känner. För att bryta utanförskapet måste vi nå familjerna och framför allt mammorna. Samhället måste vinna deras förtroende och kanske till och med jobba uppsökande.

Hur funderas det i kommunerna runtom i landet om hur de ska nå fram till familjer och mammor? 

Jag tror inte på språktest, men jag tror på att alla föräldrar ska ha kännedom och svenska samhället och dess kultur och jag anser på att vi ska satsa medel på att mammorna får dessa angelägna kunskaper. Det är de som känner sina barn allra bäst och hittar vi rätt kan vi höja skolresultaten och minska antalet ungdomar som hamnar i utanförskap och kriminalitet.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna-Karin Grahn

Krönikör och rektor i Lycksele

Ämnen i artikeln:

UtanförskapFöräldraskap

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev