Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Anna-Karin Grahn: Ska kompetensförsörjningen fungera måste fler kunna pendla

För hållbarhet i glesbygdssamhällena behövs antingen något som lockar på orten så att folk flyttar dit – eller goda pendlingsmöjligheter.

Publicerad: 2 juli 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

GlesbygdPendlingKollektivtrafik

Flera undersökningar visar att en acceptabel pendlingstid varar upp till 45-60 minuter. Här i Norrland är det många som har längre pendlingstid än så, eftersom avstånden är långa. Än fler skulle desssutom behöva pendla för att små kommuner ska få den kompetensförsörjning de så väl behöver.

Kompetensbristen är delvis skriande i glesbygd runtom i Sverige. Det är inte bara lärare och sjukvårdsutbildad personal som saknas. Det är även brist på industriarbetare som exempelvis svetsare och cnc-operatörer.

För hållbarhet i glesbygdssamhällena behövs antingen något som lockar på orten så att folk flyttar dit, eller så behövs goda pendlingsmöjligheter. I Lycksele där jag arbetar är det nära till naturen, lägre priser på bostäder och sammanhanget är mindre. Avstånden som förenklar livspusslet är kortare och dessutom har kommunen en värdegrund som kan te sig lockande. Den handlar om att alla att känna sig välkomna där bland annat medkänsla finns som ett av värdeorden. Detta sammantaget kan absolut få människor att flytta till orten, men vissa väljer nog ändå att pendla till sitt arbete –  åtminstone i början av en anställning.

Men det här med pendlandet är inte så enkelt som det kan verka. I Västerbotten, och mellan Umeå och Lycksele är det busstrafik som gäller. Det finns tåg, men tidtabellen är inte synkroniserad med normala arbetstider. Om kompetensförsörjningen ska fungera i länet måste tidtabellerna planeras så att pendling möjliggörs. Vy Tågs första avgång för dagen lämnar Umeå C kl 08:01 och når Lycksele 09:45. Min arbetsdag startar omkring 08:00, så tåget kan jag inte välja. Om jag vill åka tåg Lycksele-Umeå efter arbetet är det avgångarna 14:28 eller 18:49 som gäller. De allra flesta förstår att tiderna inte är anpassade för pendling. För mig och andra pendlare som arbetar heltid blir det alltså buss. Bussen är ett sämre alternativ rent bekvämlighetsmässigt.

Upphandlare i regionerna: ni måste tänka igenom vad vi pendlare behöver och ni måste följa upp de som levererar tjänsterna så de lever upp till kraven som ställts i upphandlingen! Vi som åker vill ha välstädade bussar med ventilation, bilbälten och toaletter som fungerar. Så ser det inte alltid ut i dagsläget. Defekta bussar ska genast repareras och inte köras vecka efter vecka. Wifi fungerar oftast dåligt men är något som måste fungera så att vi som vill kan arbeta under färden. Det går inte att skylla på dålig mobiltäckning eftersom det finns mobilnät nästan överallt nuförtiden.

Problemen att pendla med bussar och tåg gäller inte bara mig. Det drabbar pendlare i hela länet och landet. Här i Västerbotten finns orter som knappt trafikeras. Det handlar naturligtvis om pengar, men kostnaderna för infrastruktur och trafikering av olika sträckor måste vägas mot samhällsnyttan och miljönyttan av att folk låter bilen stå. Det är nödvändigt för glesbygden att det finns goda pendlingsmöjligheter så att kompetensförsörjningen kan upprätthållas även på mindre orter.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Anna-Karin Grahn

Krönikör och rektor i Lycksele

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News