Så blir britternas död svenskarnas bröd

Det har nu gått över ett halvår sedan folket i Storbritannien röstade för att lämna EU. Sedan dess har landet svävat i ovisshet om vad som komma skall. Regeringen har lovat att starta utträdet senast i slutet på mars, då max två års utträdesförhandlingar tar vid. Dessa kommer att innefatta allt från hur man ska leva upp till existerande förpliktelser till hur framtida handelsrelationer ska organiseras.

Ingen vet med säkerhet hur dessa förhandlingar kommer att sluta. Dock pekar det mesta nu mot en ”hård brexit”: Storbritannien kommer sannolikt inte bara att lämna EU utan även den inre marknaden.

Detta är logiskt i och med regeringens löfte att landet inte ska behöva följa EU-domstolens beslut. Det går naturligtvis inte att ha en gemensam marknad där en av medlemmarna ignorerar de regler man har bestämt.

Att de kvarstående 27 EU-länderna skulle tumma på den fria rörligheten – som den brittiska regeringen också har lovat att avskaffa – är inte heller speciellt troligt. Till skillnad från vad brittiska medier verkar ha fått för sig finns det inget folkligt mandat för detta; en stor majoritet i alla medlemsländer stödjer den fria rörligheten inom EU.

Det bästa Storbritannien kan hoppas på är sannolikt därför ett frihandelsavtal, för att säkerställa hyfsad tillgång till den inre marknaden. Ett sådant avtal tar dock många år att förhandla fram och risken är därför att landet lämnar EU utan någon överenskommelse alls. Ett potentiellt övergångsavtal för att undvika en sådan kraschlandning ter sig alltmer osannolikt på grund av britternas krav på total juridisk och invandringspolitisk suveränitet.

Men spelar vi våra kort rätt kan britternas död bli svenskarnas bröd; i oredan som följer måste vi satsa allt på att vinna fördelar för Sverige. Det är därför välkommet att regeringen har lanserat en kampanj för att få den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att flytta från London till Stockholm-Uppsalaregionen och på så sätt locka investeringar från internationella läkemedelsföretag.

Kampanjen måste dock omfatta företagsverksamhet mer generellt. Ungefär 15 procent av svenska företag med dotterbolag i Storbritannien uppger att de kommer att minska sina investeringar i landet och istället öka dem i EU under nästkommande tre år. Målet måste vara att få så många företag i Storbritannien som möjligt – både svenska och internationella – att flytta verksamhet till just Sverige.

För att maximera Sveriges möjligheter i samband med brexit måste vi därför se över vårt företags- och entreprenörskapsklimat. Förra året hotade Spotify med att lämna landet, bland annat på grund av en dysfunktionell hyresmarknad och urusla skatteregler. Kan vi inte ens behålla de företag vi har är det osannolikt att vi kommer att kunna locka nya.

Att Storbritannien valde att lämna EU är beklagligt. Men nu när en hård brexit står för dörren måste vi självfallet utnyttja britternas beslut för Sveriges bästa – precis som alla andra kvarvarande medlemsländer kommer att försöka utnyttja utträdet för egen vinning.

Men spelar vi våra kort rätt kan britternas död bli svenskarnas bröd.

Gabriel Heller Sahlgren