Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Robotföretagen slipper bråka om sina vinster

Hur skapas ett arbete? En högintressant fråga i robotiseringens tidevarv, när det betalas mer för spelföretag med ett fåtal anställda än för stora industriföretag med 10 000-tals anställda. För det finns fortfarande verksamheter som alla behöver och som fortsatt måste sysselsätta oerhört många. Att så många vill hindra dessa företag, som också har stor exportpotential, att växa fritt är obegripligt.

Publicerad: 5 maj 2015, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VälfärdstjänsterVälfärdVänsterpartietAutomatiseringVinster i välfärden

De som skapar jobb hinner knappast ägna sig åt att fundera över hur arbetstillfällen kommer till. Arbetstillfällen uppstår som en biprodukt i processer med andra mål, när någon erbjuder en vara eller en tjänst som många vill ha eller måste ha.

Arbetsmarknaden befinner sig i ständig omvälvning. Jordbruket, som sysselsatte nästan alla på 1800-talet, ersattes på 1900-talet av fabriker och industri. Nu är det 2000-tal med digitalisering. Förhoppningsfulla politiker tror att Sveriges framskjutna plats i it-sammanhang kan ge de nya jobb som saknas.

Så verkar det inte bli. Anna Breman, analytiker på Swedbank, påpekade i Ekonomiekot i lördags att Microsoft fick betala mer för spelföretaget Mojang med 39 anställda än kinesiska Geely fick ge för Volvo Personvagnar med 21 000 anställda.

It-företag har ur Stefan Löfvens synvinkel den fördelen att Vänsterpartiet inte har något emot att de går med vinst. Räknat per anställd kan vinsten bli astronomisk, vilket ger möjlighet till utveckling. Hela tiden presenteras nya produkter som ingen politiker haft synpunkter på och som ingen visste att mänskligheten behöver – men som ofta blir stora försäljningsframgångar. Tillverkningen kan till stor del skötas av robotar.

Detsamma gäller för allt fler tjänster. Det började kanske med att stansoperatriserna försvann? Banker, post, medier och myndigheter, allt omdanas. Roland Paulsen konstaterar i sin nya bok ”Vi bara lyder – en berättelse om Arbetsförmedlingen” (som alla måste läsa!) att ”Det som en gång var Arbetsförmedlingen – även registrering av arbetslösa och administrering av försörjningsstöd – har tagits över av programkod och ny teknik.”

Dock finns det fortfarande verksamhet med motsatt struktur, inte minst i välfärden, som alla behöver. Där sysselsätts oerhört många. De 10 största privata vård- och omsorgsföretagen sysselsätter 63 772 personer i Sverige. Det finns över 12 000 sådana företag, som sammanlagt ger 137 500 jobb. (Läs mer i DS nr 17/2015).

Det är obegripligt att så många vill hindra dessa företag att växa fritt. Tänk bara på exportmöjligheterna, med Sveriges goda rykte inom sjukvård, förskolor, friskolor och äldreomsorg.

Det är inte rimligt att tro att politiker på just dessa områden kan överblicka mänsklighetens behov, eller styra resurserna. Marknadskrafter behövs, för att öppna för innovationer och nya koncept. Vem skulle i dag komma på tanken att starta en verksamhet med en kommun eller ett landsting som geografisk begränsning?

LÄS MER: Automatiseringen - paradis eller skräckscenario?

Den offentliga sektorns tjänster är bak- och framvända. En orimligt stor del av resurserna går åt till att säga nej. Nej, du får inte hjälp, inte här, inte i dag, inte i den här kommunen. Vi måste spara och du har fel ålder, fel problem, fel adress.

Välfärdens utveckling kräver fler möjligheter, inte färre, för privata företag att göra vinst, expandera, skapa nya tjänster och därmed nya arbetstillfällen, även om rädslan för motvinden i opinionen gör att de berörda företagen inte själva driver frågan i dag.

Det är viktigt att öppna för fler innovatörer och släppa loss det nytänkande som inte har en chans i ett offentligt drivet system.

It-företag har ur Stefan Löfvens synvinkel den fördelen att Vänsterpartiet inte har något emot att de går med vinst. Räknat per anställd kan vinsten bli astronomisk, vilket ger möjlighet till utveckling.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev