Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Malcom Kyeyune: Politikernas roll stöps om när bristen på varor påverkar vår vardag

Det finns en risk att den internationella logistikkrisen även skapar en brist på varor och tjänster i Sverige under åren framöver. Det leder i så fall till en debatt om hur mycket planering och förberedelse för dåliga tider våra politiker borde syssla med.

Publicerad: 30 september 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

UpphandlingsarbetePolitikerIt

Just nu är logistikkedjor runtom i världen mitt i en djup kris som ingen riktigt vet när den kommer att lösa sig. Hamnar i Kina saknar containrar, hamnar i USA saknar lastbilar, lastbilarna saknar reservdelar, reservdelstillverkarna saknar stål, ståltillverkarna saknar el. 

Den globala världsekonomin hyllades länge som ett under av effektivitet, vilket var helt sant. Det få människor ville tala om var dock att effektivitet är samma sak som skörhet; ju mer säkerhetsmarginaler ett system har, desto mindre effektivt är det rent definitionsmässigt. Därmed har vi nu en situation där biltillverkare världen över tvingas stänga ner sina produktionslinjer på grund av att bildelarna helt enkelt inte levererats, samtidigt som affärer i vissa länder ganska regelbundet börjar ha tomma hyllor.

Situationen är allvarlig, men den är också på något vis pedagogisk. Det är inte bara så att vi framöver kommer behöva tänka om när det gäller hur vi ser på ekonomin (”Just in time” är en ledstjärna vars tid snart är över), men också på hur vi ser på vad som är politikens roll. 

Kommuner, regioner och myndigheter har alltid varit måna om att anamma och följa tidsandan. Under tidigt tvåtusental var det informationsteknologi och digitalisering som gällde för hela slanten, ibland med goda resultat, ibland med tämligen förskräckliga konsekvenser. It, precis som det mesta, kunde antingen leda till genuina förbättringar när det användes väl, men också bara komplicera förvaltningen när poängen var att förenkla, fördyra processer när tanken var att göra dem billigare, och leda till många fler anställda när idén var att slimma organisationen.

LÄS OCKSÅ: Forskare: Regeringens digitaliseringsskryt saknar grund 

Detta ska inte nödvändigtvis förstås som en kritik, blott en observation. Politiken reagerar på sin samtid, och när samtiden är marknads- och teknikoptimistisk, då är det kanske också våra politikers roll att vara marknads- och teknikoptimister, att låta dessa framtidskrafter göra jobbet obehindrat, snarare än att stå i vägen. 

Men nu går vi mot en annan sorts tidsanda, vilket även kommer leda till helt andra krav och förväntningar på politiker. Logistikkrisen har bara börjat, och risken finns att även Sverige kommer känna av olika brister på varor och tjänster under åren framöver. Marknaden har visat att den är bra på att optimera, men inte nödvändigtvis på att planera. Kostnaderna när framtidsplaneringen brister kan bli riktigt hög.

Vad betyder då detta konkret? Tja, de flesta läsarna har kanske redan fått en försmak av vart den politiska debatten nog är på väg under resten av 20-talet. 

När covid-19 kom till Sverige hade vi under en period en bitvis intensiv debatt om hur det kunde hända att vi var så dåligt förberedda, och varför vi inte tänkte på att se till att mediciner, skyddsutrustning och liknande fanns i förväg. Men det var då. Nu tornar en större kris upp på horisonten, där bristerna kan ha en mycket större effekt på människors vardag. Det kommer också att skapa debatt om hur mycket planering och förberedelse för dåliga tider våra politiker borde syssla med.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Malcom Kyeyune

Skribent, debattör samt medlem i Tankesmedjan Oikos förtroenderåd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev