Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Politiken som för oss till historiens skräpkammare

Framtiden är dyster. Om tio–femton år finns det inga välfärdsbolag kvar. Allt landar i knät på politikerna. Varken aktiebolag, SVB-bolag, stiftelsedrivna, föreningsdrivna eller de kooperativa överlever.

Publicerad: 28 augusti 2014, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I trettio år har jag ägnat mig åt ekonomisk analys och varit högste chef i ett flertal verksamheter. Aldrig har jag ägnat mig åt aktiespekulationer men jag kan räkna på företag och förstå deras tillvaro. Alla förtvinar när Jonas Sjöstedt och hans kamrater som hamnat på LO:s insida lyckats driva igenom vinstförbud i vård, skola och omsorg. Ett sådant ingrepp innebär att alla slags välfärdsföretag förses med strypkoppel och kvävs.

Detta är inget skräckscenario, bara Matte 1. För Jonas Sjöstedt är det en dröm förverkligad. Skolad i Kommunistisk Ungdom ser han kapitalistisk utsugning i varje enskild vrå, oförmögen att ompröva sin ungdoms trosvissa dogmer. Det är ren lögn när Jonas Sjöstedt hävdar att valfrihet, egenmakt och självbestämmande visst är möjligt i verksamheter som berövats rätten att gå med vinst.

Alla företag – oavsett ägar- och driftsform – måste ha en ekonomisk stabilitet för att utvecklas väl. Trygghetsbasen är det egna kapitalet; pengar ägarna satsat och återinvesterade vinster. Eftersom kostnader alltid ökar är det livsavgörande att företag kan sträva efter tillväxt. När verksamheten krymper och gör förlust minskar kapitalet. Dörren till nytt ägarkapital och billiga banklån stängs. Personal sparkas.

Om vinstförbud införs blir alla slags välfärdsföretag på sikt olönsamma och går under, skriver Mats Edman.

I flumvänstern odlas godnattsagan om att företag inte behöver vinst. Ett bra exempel på vad som föredras är kooperationen. Gång på gång har KF och Coop räddats tillfälligt genom avancerade affärer med riskkapitalister (ja, just det) men dödsryckningarna tar aldrig slut. Stegvis monteras kooperationen ner genom försäljningar av medlemmarnas egendom. Förklaringen är förstås en övervintrad, hopplös affärsidé och en historia ledd av snälla men odugliga chefer med partibok.

Jag har räknat lite på skol- och vårdföretagens vinstmarginaler, intäkter och kostnader på femton års sikt. Ett vinstförbud 2017 dödar tillväxten medan personalkostnaderna fortsätter att öka. Trygghetsbasen krymper, förluster blir oundvikliga och valfriheten inom välfärden hamnar i historiens skräpkammare. Efter sju svåra år, 2024, finns inga friska entreprenörer. Alla blöder friskt.

Det är inte vinstförbudet i sig som hugger halsen av välfärdsföretagarna, utan att deras tillväxt och framtidstro dödas. Välfärdsföretagandet reserveras för amatörer och finkänsliga idealister dömda till evig kostnadsjakt. Och Sjöstedt blir historisk om han tillåts att leda välfärdens 1000-tals entreprenörer rakt ut i ödemarken.

Mats Edman, Chefredaktör Dagens Samhälle

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev