Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

PM till den nye killen och de andra två

Stig-Björn Ljunggren analyserar de rödgröna partiernas olika roller inför valet. Stefan Löfven (S) får veta att Socialdemokraternas uppdrag blir att förtroendefullt erbjuda nödhamn åt alla som tröttnat på att alliansenspartierna är så trötta. Även Jonas Sjöstedt (V) och Gustav Fridolin (MP) får veta vad som gäller.

Publicerad: 18 april 2014, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Bäste Stefan! Ett parti kan inte fånga alla slags väljare. Det finns en risk för en in, två ut. Fråga Centerpartiet.

Du måste helt enkelt åstadkomma en arbetsfördelning på din sida av det politiska fältet.

Vänsterpartiet blir uppsamlingsplats för alla som är förbannade, missnöjda och vill ha en mer klassisk socialdemokratisk hållning, där offentlig sektor och andra svenska 1900-talsklenoder hålls i helgd. Ett parti för dem som vill ha snälla folkhemskapitalister som inte tar risker eller pysslar med annat än förädling av skog och malm. Ett parti för alla som tror att SJ betyder Statens Järnvägar.

En nationell vänster. Som är som socialdemokrater, fast social­demokrater med pengar och tydliga pekpinnar. Ett parti för dem som annars sneglar på Sverigedemokraterna, inte för att de vill att Jimmieboys järnskodda keruber ska bilda regering, utan använder dessa som ett ruttet ägg att slänga på de gamla partierna.

Vänsterpartiet får helt enkelt vara ett fulparti. Ett bättre slags ruttet ägg. Ett fulparti för de missnöjda; med livet, samhället och Socialdemokraternas brist på framtidstro.

Socialdemokraternas roll blir därmed tydligare mittenorienterad. Partiets uppdrag blir att förtroendefullt erbjuda nödhamn åt alla som tröttnat på att alliansenspartierna är så trötta. För alla som vill ha det som nu, fast lite annorlunda.

Det är alltså inte ens nödvändigt, som det ser ut nu, för social­demokraterna att dra till sig väljare. Utan snarare bara plocka upp dem som Alliansen låtit falla över relingen.

Det var så Alliansen klarade hem matchen 2006, genom att erbjuda ”allt som förr med vissa marginella förändringar” åt alla som ledsnat på sosseriet (och Göran Persson).

Men för att klara detta krävs att Socialdemokraterna inte erbjuder Alliansen några mobiliseringsfrågor. Just nu längtar den nämligen efter ett halmstrå av typen ”(S)kattechock” och ”Bidragssossar”.

Det bör du säga till de socialdemokratiska fiiiinvänstervännerna. De som vill att du ska driva skattehöjningar, vinstförbud, inskränka valfriheten i skolan och andra återställare. Fråga dem varför deras åsikter delas av Alliansen. Alltså att Socialdemokraterna ska driva dessa frågor?

Miljöpartiet då, vilken blir dess roll i detta fördelningsschema? Den senaste valundersökningen från 2010 ger svaret. Social­demokratiska väljare är inte speciellt förtjusta i sitt partis politik men brukar ändå rösta på det. De känner sig som anhängare av partiet och tycker att det brukar hjälpa deras egna yrkesgrupper. Men de gillar inte partiets dagspolitik eller har något förtroende för framtidsprogrammet. Miljöpartiets väljare däremot hyllar sitt partis ideologi, hållningen i dagsfrågorna och röstar med det eftersom de tror att det har något med framtiden att göra.

Kort sagt. Vänsterpartiet får ta hand om väljarna som är kvar på 1900-talet och snyta dem från Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna får ta hand om väljarna i nuet. Och Miljöpartiet ägna sig åt framtiden.

Alliansen klarade hem matchen 2006 genom att erbjuda allt som förr med vissa marginella förändringar åt alla som ledsnat på sosseriet.

Stig-Björn Ljunggren

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News