Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Patienternas röster väger lätt gentemot vetenskapen

Det finns kunskap vid sidan om vedertagen evidensbaserad forskning. Men i sjukvården släpps den kunskapen sällan fram. Det är synd. Om alla läkare som fått hjälp av akupunktur vågade träda fram skulle de behandlades röster kanske äntligen bli hörda.

Publicerad: 19 juni 2014, 12:01

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Akupunktur är en urgammal behandlingsmetod, ett skolexempel på ”beprövad erfarenhet”. Det är inte farligt för legitimerad sjukvårdspersonal att utbilda sig i och utöva akupunktur, i varje fall inte i samma mening som homeopati: ingen förlorar sin legitimation på detta. Ändå är metoden ständigt ifrågasatt.

Vi är många som kan vittna om hur akupunktur lindrat och botat. Själv hade jag under många år på 90-talet problem med en axel och en arm som plötsligt inte gick att lyfta. Läkaren skrev då ut antiinflammatorisk medicin men sa: Sök en sjukgymnast eller en naprapat, de kan det här bättre.

Jag fann en underbar naprapat. Om hennes metod fungerade skulle jag vara bra på några veckor. Den fungerade inte heller, men jag fick gå kvar eftersom lindringen var påtaglig.

Sedan satte min svägerska Gunilla Åsdal, akupunkturkunnig sjukgymnast, några nålar. Då räckte det med ett par behandlingar för bestående effekt. Jag tänker på detta varje kväll när jag svingar armarna och låter händerna haka i varandra på ryggen för att förvissa mig om att rörligheten består. Det gör den, och smärtfriheten också.

I Ängelholm har barnmorskorna på gynmottagningen i tio år behandlat kvinnor i klimakteriet med akupunktur, omkring 2 400 behandlingar om året. Remisser har kommit från hela Skåne. Nu drabbar de senaste besparingarna kirurgin och kvinnokliniken i Ängelholm. (HD 1/6.)

Enhetschefen Britt-Marie Grönwall är bekymrad. 300 kvinnor behandlas i dag. Enkäter visar att många blir hjälpta och behandlingsformen är ”både billig och miljövänlig”. Dessutom hjälper den många som inte tål mediciner.

Men patienternas röster väger lätt mot vetenskapens tyngd. Eller mer korrekt: tyngden i frånvaron av vetenskap. Det saknas evidens. Gynmottagningens verksamhetschef Gunilla Bodelsson säger: ”Vi ska inte erbjuda behandlingar utan tillräckliga medicins­ka data. Varför man ändå gjort det kan jag inte svara på.”

Det är svårt att forska på patienters upplevelser av goda effekter. Vårdens evidensfixering har lett fel även tidigare. Uppskattade kliniker för ljusterapi har stängts sedan SBU dömt ut metoden som hjälp mot årstidsbetingad depression. En timmes promenad i dagsljus skulle ge lika god effekt, enligt vetenskapen; som uppenbarligen inte tänkt på att många saknar möjlighet till en timmes promenad, arbetar i lokaler utan dagsljus eller bor i landsändar som saknar dagsljus vintertid.

Jag har träffat många i vården som berättat hur de själva fått hjälp av akupunktur. Ju högre upp i hierarkin, desto mindre benägna är de att framträda. I en mejlkonversation om helt andra saker skrev en läkare till mig: ”Jag har en läkarväninna som hade en mycket besvärlig astma. Hon behandlades med allt – men hade ändå besvär. En god vän tjatade på henne att testa akupunktur – hon gjorde det för hans skull och det hade en makalös effekt. Hon vågar aldrig berätta detta offentligt eftersom kunskapen om hurdet hänger samman inte finns.”

Det är synd. Om alla läkare som fått hjälp av akupunktur vågade träda fram skulle de behandlades röster kanske äntligen få en nästan vetenskaplig tyngd.

Jag har träffat många i vården som berättat hur de själva fått hjälp av akupunktur. Ju högre upp i hierarkin, desto mindre benägna är de att framträda.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev