Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Jiang Millington: Nu ser vi effekterna av det liberala skolbygget

Att drygt 14 procent av Sveriges elever inte har gymnasiebehörighet är en humanitär, samhällelig och ekonomisk katastrof. Vad ska dessa drygt 16 300 personer per år ska göra av sina liv när vårt samhälle kräver minst gymnasiexamen för att få jobb?

Publicerad: 15 september 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Undervisning

Aldrig har väl diskrepansen mellan politiska utspel och realitet varit större i svensk skoldebatt. Ungefär samtidigt med Liberalernas senaste utspel om den kravlösa skolan i Skolvärlden den 8 september startade både Skolvärlden och Läraren, de två lärarfackförbundens tidningar, en serie av artiklar som belyser olika konsekvenser som det liberala skolbygget har fört med sig. 

Allra tydligast är den gedigna forskningsstudie som såväl kvantitativt och statistiskt som kvalitativt med djupintervjuer studerat elevers kunskapsresultat, psykiska välbefinnande och lust att lära under 2010–2020. Björklunds skolreform från 2011 har alltså kunnat jämföras med data innan dess införande. 

Det sker en markant försämring i elevers psykiska hälsa och livsglädje efter införandet av läroplanen LGR11 och den motsvaras inte av liknande nedgångar i andra nordiska länder eller länder överhuvudtaget, enligt forskarna vid Umeå universitet som ligger bakom studien. Specifikt pekas de många proven, både nationella och skolors egna, och betyg i årskurs 6 ut som orsak. Samtidigt kan man inte se någon förbättring av elevers prestationer, snarare tvärtom. Det är endast de allra mest högpresterande eleverna som visar förbättrade resultat. Däremot har lusten att lära och livsglädjen gått ned för alla.

Men Liberalerna är inte de enda som hävdar att svensk skola inte håller tillräckligt hög kvalitet. Även övriga partier, inte minst Moderaterna och Socialdemokraterna, talar om ordning, reda och hårda tag mot stökiga elever. Det märkliga är att man ropar efter mer av samma i stället för att ta till sig av den gedigna forskning och alla utredningar från skolmyndigheter som finns. Nu senast kommer Skolinspektionen med svidande kritik mot att huvudmän inte tar ansvar för att ge rektorer bättre förutsättningar att vända låga skolresultat.

LÄS OCKSÅ: Granskning: Svagt stöd till skolor med låga resultat 

Är kunskapskraven för låga? Nej, hävdar betygsutredaren Jörgen Tholin. Han menar att förväntningarna inte stämmer på att alla elever klarar skolans krav bara de anstränger sig. Elever med funktionsnedsättningar, svag teoretisk begåvning och nyanlända elever har inte förutsättningar att nå godkända betyg. Läkare, psykologer och professorer har i rapporter och studier hävdat detsamma. Ändå fortsätter trenden med fler nationella prov i fler ämnen, möjlighet att sätta betyg från årskurs 4, teoretiska kunskapskrav även i praktiska ämnen och så vidare.

LÄS OCKSÅ: Utbildningsministern öppnar för att sänka tröskeln till gymnasiet 

Att drygt 14 procent av Sveriges elever inte har tillräckliga betyg nog att klara gymnasiet är en humanitär, samhällelig och ekonomisk katastrof. Vad tänker vi att dessa drygt 16 300 personer per år ska göra av sina liv när vårt samhälle kräver minst gymnasiexamen för att få jobb? Det är ett Hudiksvall om året, sett till antal personer, eller hela Uppsala på tio år. Det är inte hållbart.

LÄS OCKSÅ: Få kommuner söker behöriga lärare 

Det är skriande brist på lärare och lärare flyr yrket. Det är kanske inte så konstigt när man får sin kompetens och yrkesutövning så totalsågad, samtidigt som huvudmän och rikspolitiker tvår sina händer från det ansvar som är deras.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jiang Millington

Krönikör, författare och fristående debattör

Ämnen i artikeln:

Undervisning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News