Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag10.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

När profeter saknas tar dysterkvistarna täten

De senaste seklerna har präglats av tre trender: värderingsförändringar, urbanisering och migration. Det intressanta med dem är inte att vi måste anstränga oss för att upptäcka dem, utan att vi inte längre har några politiska företrädare som förhåller sig till helheten. Och det ger dysterkvistarna större utrymme att styra den politiska berättelsen.

Publicerad: 2 oktober 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LandsbygdenFlyktingpolitikMigrationUrbanisering

Ibland kan det vara nyttigt att försöka tänka sig sin samtid som en del av det som kallats ”longue durée”, alltså flerhundraåriga historiska sekvenser. Det handlar om historiens stora och mer trögrörliga dimension, i motsats till mindre svängningar som tidsrymden ”efterkrigstiden” eller futtigheter som ”under mandatperioden”.

Med det perspektivet kan vi notera följande övergripande epoker.

För det första att vi under de senaste seklerna haft ett stort teknologisk språng som gradvis glidit över till att skapa en monumental värderingsförskjutning. De hårda förändringarna har genererat mjuka, de hänger ihop i samma monumentala språng.

Exemplet med en tidsresenär från 1850 till 1950 har använts för att illustrera detta. Resenären skulle få en chock över det teknologiska skiftet. Men den som åker från 1950 skulle känna igen det mesta – men chockeras av att normaliteten försvunnit och värderingsförändringarna.

Med HBTQ, multikulti, pornofiering och allmän frihet i livsstil och åsikt.

För det andra är strukturomvandlingarna, förskjutningen från land till stad, från liten köping till stor, på väg att fullbordas.

Vi har tolkat denna förändring initialt som ”globalisering”, men kan lika gärna beskriva det som en urbaniseringsprocess.

Den leder fram till att vi, i vårt land, är på väg att få den första riktiga urbaniserade generationen, som vi inte kan skaka fram en bondesjäl ur ens om vi försöker fresta med vårplantering och skördefest.

Det ger oss också en situation där människor i städer runt om i världen har mer gemensamt med varandra än de har med landsmän i periferin. Städernas folk smälter samman och lantisarna faller tillbaka i nostalgisk reaktion.

För det tredje. En stor förändring är migrationen. I början av den långa epoken flyttar i runda slängar 1,5 miljoner från Sverige. Eller snarare flyr ett land i misär och elände. Det gjorde att Chicago ett tag betecknades som en av Sveriges största städer. Var femte svensk var egentligen amerikan.

Detta var en evakuering som traumatiserade landets elit och triggade igång en politisk samhällsförändring som resulterade i välfärdsstaten, aktiv statlig näringspolitik, det moderna partisystemet och en ständig oro hos makthavare – fram till nyligen – att bli övergiven av den egna befolkningen.

I slutet av epoken vänder migrationen och det flyttar i stället in drygt en miljon människor, vilket vi kan förutse också kommer att få motsvarande politiska strukturförändringar.

Folkvandringar av denna dimension får självfallet konsekvenser för samhällsordningen. Fast på längre sikt.

Det intressanta med dessa tre långvariga trender är inte att vi måste anstränga oss för att upptäcka dem, utan att vi inte längre har några politiska företrädare som förhåller sig till helheten.

Vi har epoker, men inga profeter. Ingen som lyckats skapa entusiasm över att samhället förändras. Eller som trovärdigt och övertygande kan lotsa oss in i den nya ordningen.

Platsen i täten verkar i stället ha tagits över av dysterkvistarna som får styra den politiska berättelsens inriktning.

Den leder fram till att vi, i vårt land, är på väg att få den första riktiga urbaniserade generationen, som vi inte kan skaka fram en bondesjäl ur ens om vi försöker fresta med vårplantering och skördefest.

Stig-Björn Ljunggren

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev