Jonas Söderström: Min to do-lista till digitaliseringsministern

”Det gäller att få bort oron kring lagring i molnet”, säger nye digitaliseringsministern Khashayar Farmanbar.  Jag är inte säker på att jag håller med honom. I alla fall inte om att oron är det viktigaste att lyfta fram, just nu. (Lite olycklig tajming, dessutom, då det värsta säkerhetshålet för molntjänster på ett decennium just upptäckts.) Jag skulle säga att det finns andra, tyngre oroshärdar att ta sig an. 

Här är min personliga to do-lista till digitaliseringsministern:

1) Ta tag i den offentliga sektorns oförmåga att ta fram användbara, fungerande, säkra och värdeskapande tjänster. Se: Stockholms skolplattform, SL:s styrsystem för röda linjen, icke fungerande bokningstjänster för vaccinering, Nya Karolinskas it-styrsystem (det som skulle vara det drivande hjärtat i den nya organisationen), Transportstyrelsens it-läcka, 1177-samtal lagrade i Thailand etc, etc.

Ministern pratar med medborgarna i matbutikens kassakö, säger han. Jag har svårt att tro att de öppnar sina hjärtan av oro för kommunernas datalagring – och i så fall knappast för att för lite ligger i molnet. Däremot tror jag många av dem oroas av att ännu fler miljarder av deras skattepengar ska försvinna i obrukbara digitaliseringsprojekt. Ja, jag vet att flera av dessa satsningar inte har kommit från regeringskansliet. Men något måste ändå göras, och det är bara en digitaliseringsminister som kan peka med hela handen. 

2) Ta tag i strategin att Sverige ska vara ”bäst i världen” på digitaliseringen. Sådana braskande löften lockar bara till sig svärmar av konsulter som debiterar 2 000 spänn i timmen, sju dagar i veckan, månad ut och månad in (se: Boston Consulting Group). Som spyflugor till en öppnad honungsburk på fönsterblecket. För det är klart att om man vill bli bäst i världen så kostar det, eller hur?

Men även om man nu tror att detta ”bäst i världen” går att mäta så verkar strategin hur som helst inte fungera särskilt bra. Sverige sjunker ju som en sten i OECD:s digitaliseringsindex. Dags för ett omtag, statsrådet?

3) Eftersom du ändå är på det där med oro: se till att få till haverikommissionen för misslyckade digitaliseringsprojekt som några av Sveriges mest kunniga på området tjatat om i mer än 20 år. 

4) Prioritera arbetet kring digital arbetsmiljö i nästa regleringsbrev till Arbetsmiljöverket. Trots att digitala verktyg dominerar arbetsdagen i så gott som varje bransch och yrke kom den senaste föreskriften 1998. Det är 23 års underlåtenhetssynder att ta igen. 

5) Ge Riksrevisionen i uppdrag att göra det olagligt att utesluta/särbehandla öppen källkod i upphandlingar. I allmänhet ska det som finansierats med offentliga medel också göras tillgängligt. Det kan vara finansiering av projekt (som inte ska fastna i korkad licensiering), kod (som ska ha öppen källkod-licens), finansiering av fiber och annan infrastruktur (som alla ska kunna använda på icke-diskriminerande villkor).

6) Apropå upphandlingar: gör en översyn av storleken på offentliga upphandlingar och leverantörer. Vi skulle vinna på att få fler och mindre leverantörer i offentlig digitalisering.

Sedan kan du upprepa allt som sagts om att öppen källkod, API:er etc är bra och ska användas – men framför allt utkräva action. Till exempel har SKR en del att svara på. 

7) Slutligen borde statsrådet självt oroas över varför produktiviteten inte alls ökar i samma takt som vi ”digitaliserar”. Och förstärka kraven på att digitala tjänster verkligen ska leverera värde.