Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Cecilia Garme: Migrationsfrågan är avgjord – ändå väntar valrörelse i blåljus

Integrationen avlöser migrationen som hetaste frågan. Men det betyder inte att valrörelsen blir mindre hård.

Publicerad: 14 april 2021, 07:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Foto: Miriam Klyvare


Ämnen i artikeln:

MigrationÅtstramad flyktingpolitik

Morgan Johansson steg in på presskonferensen för att presentera lagrådsremissen om ny,  hårdare migrationspolitik. Men först visade han hur låga staplarna över asylsökande har varit de senaste åren. Under flyktingkrisen 2015 motiverades skärpningarna som då gjordes med att staplarna gick genom taket. Budskapet i dag är alltså att invandringen ska strypas oavsett om den är stor eller liten. Det är nya tider nu. 

Med migrationsfrågan avgjord kommer nästa: integrationen.  

Den är svårare. Samma dag som Morgan Johansson kom med lagrådsremissen presenterade Moderaterna sin nya integrationspolitik, med språkscreening på BVC och slopad ebo. ”Invandringen ska sammantaget vara bra för Sverige”, skrev Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson på DN Debatt. Även den ambitionen kan många partier ställa sig bakom. Men det är här det blir komplicerat. Om migrationspolitiken ska göra invandrarna färre så kommer integrationspolitiken på sätt och vis att göra dem fler. 

Målet är ju att de ska bli närvarande och aktiva på fler orter och i fler bostadsområden och på fler arbetsplatser. 675 000 vuxna som invandrat är i dag inte självförsörjande, har Moderaterna räknat ut. Det betyder per definition att de inte syns på arbetsplatserna. Enligt en rapport från Delegationen mot segregation (Delmos) från i fjol har den etniska boendesegregationen ökat och är påtaglig i storstäderna. Många nyanlända lever därför sina liv helt utom synhåll för resten av befolkningen. Det betyder i sin tur att många medborgare med helsvensk härkomst nästan aldrig möter människor med annan bakgrund utanför serviceyrkena. 

En studie publicerad 2019 visade att 1 procents ökning av flyktingmottagningen i en kommun sammanföll med 1,73 procents ökning av stödet till SD i samma kommun. Det handlade ofta om små kommuner på landsbygden där befolkningsförändringar var tydligt synliga. För politiker som går till val på bättre integration är det alltså viktigt att väljarna upplever det som en förbättring när de faktiskt lyckas. Annars inträffar integrationsparadoxen: att ökad synlighet och fler kontakter mellan infödda och nyanlända leder till ökat missnöje.  

Det här är svåra frågor. När tidningen Mitt i för några veckor sedan undersökte stockholmarnas syn på bostadssegregationen ville 94 procent ha bättre blandning – i princip. Men när det gällde en bostad för egen del kom ”stor blandning av olika slags människor, inkomstlägen och kulturer i området” i särklass sist på önskelistan. Högst värderat var lugn och trygghet. Det rankades till och med högre än goda kommunikationer. 

Enligt SOM-institutets senaste undersökning anser bara 19 procent av svenskarna att fler flyktingar bör tas emot. 59 procent tycker att det är ett bra förslag att ta emot färre. Sedan länge är det känt att skolor med hög andel invandrade elever har svårt att locka elever med helsvensk bakgrund. ”Vi gillar olika” hette en kampanj för tolerans och inkludering för några år sedan, men något sådant syns inte i dagens bosättningsmönster. Det krävs skickliga och varsamma politiker för att lotsa fram integration utan backlash.

Det är därför lag- och ordningsfrågan är central. Om det tar år och decennier för vuxna med olika bakgrund att börja gilla varandra så ska deras kontakter åtminstone vara trygga och fredliga under vägen. SOM-mätningen visade att svenskarna nu är ”mycket oroliga” för organiserad brottslighet. Åtskilliga kopplar dessutom ihop den med invandringen. 

Lag-och-ordning är klassisk hemmaplan för högern. Uppställningen Moderaterna plus KD med stöd av SD har just förstärkts med Liberalerna efter Nyamko Sabunis framgångsrika chickenrace mot partivänstern. Det får i sin tur konsekvenser för Socialdemokraternas valrörelse. Den som hoppats se den frontas av möjliga kvinnliga partiledarkandidater som pratar välfärd lär bli besviken. I stället för finansminister Magdalena Andersson, utbildningsminister Anna Ekström och socialminister Lena Hallengren blir det Morgan Johansson och Mikael Damberg. Med sirener och blåljus. För integrationen. 

Trender

UPP

Jobba hemifrån

Efter pandemin räcker det om vi tillbringar 3,1 dagar i veckan på arbetsplatsen, tycker arbetstagare enligt en undersökning av Stockholms handelskammare.

Skolan

Lärarbristen är fortfarande svår, men ett ljuspunkt är att andelen behöriga lärare faktiskt ökar – mest för de yngsta och de äldsta eleverna. I sexårsverksamheten är 86 procent av lärarna behöriga. I gymnasiet är motsvarande siffra 82,4 procent, medan genomsnittet för grundskolan stannar på 70,9 procent. Siffrorna gäller innevarande läsår. 

Slåtterkorridorer

Sveriges smalaste blomsterängar är vägkanterna. Nu vill Naturskyddsföreningen att de ska prunka och inleder ett samarbete med andra aktörer för att skapa 1 000 kilometer blomstrande äng. Arbetet med ”slåtterkorridorerna” som termen lyder, ska inledas i höst och pågå i fyra år. 

 

NER

Tandläkaren

Många gruvar sig för att gå, och pandemin har lett till att en del faktiskt avstår. Antalet tandvårdsåtgärder (laga hål till exempel) minskade från 17 till 14 miljoner under 2020. Som resultat betalade Försäkringskassan ut drygt en halv miljard kronor mindre i tandvårdsstöd, visar ny statistik.  

Spöket arbetslöshet

Den som fruktat skenande arbetslöshet efter pandemin kan sluta oroa sig. Under vecka 12 låg arbetslösheten på 8,5 procent. Den sista månadssiffran före pandemin, februari 2020, var 8,2 procent. Både då och nu handlar det om knappt en halv miljon människor. Även om läget fortfarande är sämre kan man påminna sig att regeringen för ett år sedan trodde att nivån skulle ligga på 9 procent under 2021.  

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Cecilia Garme

DS inrikespolitiska kommentator

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev