Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Medias Stockholmfokus är ett problem för demokratin

De senaste tio åren har närmare hundra lokala redaktioner lagts ner. Riksmedier lämnar stora delar av Norrland. Var femte svensk journalist bor i Stockholms innerstad, ogillade av Sverigedemokratiska väljare som fräser åt ”gammelmedia”. Mediernas storstadsfokus är ett problem. \

Publicerad: 9 december 2014, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Medier

Jag slår vad om att många journalister har fått reaktioner som denna, från arga läsare: Ni PK-journalister sitter i era kritvita innerstadsghetton på Södermalm i Stockholm och fattar ingenting.

I Västerbotten där jag jobbar hör jag att en väns pappa vägrar röra Dagens Nyheter, ”av princip”. Varför läsa en tidning som knappt kan peka ut Skellefteå på kartan?

Stora delar av Sverige upplever ett avstånd till riksmedierna. I kombination med mediernas storstadsfokus bantas lokaljournalistiken. Under de senaste tio åren har närmare hundra lokala redaktioner runt om i landet lagts ner, och var fjärde journalist har lämnat dagstidningarna. Det framkommer i rapporten ”Glesbygd i medieskugga”, av Gunnar Nygren och Kajsa Althén.

De har även tittat på hur Sveriges största dagstidning, Dagens Nyheter, bevakar landsbygden och trenden är tydlig: bevakningen har sjunkit rejält, brott- och olycksnotiser (billig journalistik) dominerar. ”Kritiken mot mediers bilder av landsbygden som det exotiska, som storstadsbors rekreationsyta, stämmer väl in på de skildringar som DN erbjuder”, skriver duon i rapporten.

Att det finns en distans märktes tidigare i år när är en ledarkrönika i DN om en rasistisk brandman i Boden publicerades. Brandmannen visade sig inte existera i verkligheten. I ett samhälle som Boden är det lätt att kolla upp om brandstationen har problem med grov rasism – det finns nämligen bara en station.

Stora delar av journalistkårens avstånd till ”övriga Sverige” skapar en distans som gör att många vänder de etablerade medierna ryggen.

Det finns även ett demokratiproblem när bevakningen av kommuner och landsting haltar. Särskilt problematiskt blir det i de orter och län där partier har haft makten väldigt länge, och där det har uppstått varianter av Göteborgsandan. Och när rikstidningarna påverkar rikspolitiken, är risken att medieskuggan även leder till en rikspolitikskugga. Förbifart Stockholm, Bromma flygplats och huvudstadens tunnelbanenät tar så att säga medieuppmärksamhet, medan exempelvis Norrbotniabanan hamnar i skymundan.

Så vad kan man göra? Utvecklingen går onekligen i fel riktning. Tidningarnas telegrambyrå, TT, har lämnat Norrland och SVT centraliserar samtidigt sina sändningar till ett fåtal orter. När villkoren luckrats upp i TV4:s sändningstillstånd lade kanalen ner alla sina 13 regionala redaktioner i år.

Presstödet, som infördes i slutet av 1960-talet för att bevara ”andratidningar”, har spelat ut sin roll. Systemet hänger inte med. Varför pumpa in offentliga medel till mediebolag, när presstöd skulle kunna riktas mot exempelvis lokaljournalistik?

Nu debatteras de politiska blockens skuld till att ett missnöjesparti växer över hela landet. Även mediernas roll måste diskuteras.

Och när rikstidningarna påverkar rikspolitiken, är risken att medieskuggan även leder till en rikspolitikskugga. Förbifart Stockholm, Bromma flygplats och huvudstadens tunnelbanenät tar så att säga medieuppmärksamhet, medan exempelvis Norrbotniabanan hamnar i skymundan.

Sakine Madon

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Medier

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News