Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Likvärdig skola kräver att resurser styrs om

För tio år sedan hade Sverige världens mest likvärdiga skola. I dag är det inte alls så. Skolan har blivit sämre på att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Kommunerna måste nu styra om resurserna. \

Publicerad: 7 december 2016, 05:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

PisaFriskolor

Likvärdigheten minskar i den svenska skolan. Skolan har blivit sämre på det man brukar kalla för skolans kompensatoriska uppdrag.

Ingen borde vara förvånad.

Inget skolsystem i världen är lika marknadsanpassat som det svenska. Inget annat land har både skolpeng som finansierar de privata skolorna fullt ut, i princip fri etableringsrätt och obegränsat vinstuttag.

– Det svenska exemplet är det mest extrema, sade Henri Levin, professor i utbildningsekonomi vid Colombia University för några år sedan i en intervju med Sveriges radio.

Levin varnade för de långsiktiga effekterna: samhället dras isär.

Även om marknaden är bra på väldigt mycket måste även den hårdaste fundamentalist erkänna att olikhet och ökade skillnader är själva poängen med marknaden.

Med fri konkurrens i skolan ska framgångsrika skolor konkurrera ut mindre framgångsrika. De elever som blir kvar på ”lågpresterande” skolor blir förlorare.

Om alla val ledde till samma goda resultat skulle ju själva valhandlingen vara onödig.

Samtidigt är det förstås extremt upplyftande att Sverige nu presterar bättre i Pisamätningarna. Svenska elever höjer sig på alla de tre områden som undersöks. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

Sedan Pisamätningen för tre år sedan slog ned som en bomb i svensk skoldebatt har hela skolsystemet inriktats på att höja resultaten. Lärarnas status har höjts, läsfrämjande åtgärder har satts in. Pedagogiken har utvecklats.

Det arbetet har uppenbarligen gett resultat och därmed kan en del av de mörka slöjor som under de senaste åren legat över svensk skoldebatt lyftas.

Men tisdagens Pisamätning larmar också om likvärdigheten. Familjebakgrunden och elevernas socioekonomiska bakgrund spelar större roll i dag. För tio år sedan hade Sverige världens mest likvärdiga skola. I dag är det inte alls så.

Skolan har blivit sämre på att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag.

Eftersom det saknas majoritet i riksdagen för några omfattande reformer för att minska marknadsinfluenserna får landets skolpolitiker inrikta sig på andra åtgärder. Det krävs att resurserna riktas om. Många kommuner använder socioekonomiska omfördelningsmekanismer, men används pengarna till rätt saker?

De bästa lärarna måste få incitament att söka sig till de skolor där resultaten är låga.

Kösystemen till privata skolor måste ändras, så att det inte bara blir kötid som avgör vilka som kommer in.

De senaste Pisa-resultaten borde kunna ge en knuff i rätt riktning. De visar att allt inte är skit. Det finns inget ödesbestämt med den utförsbacke svensk skola befunnit sig.

Det går att vända en negativ utveckling.

Men då krävs det ännu mer politik för att stärka skolorna. Ännu tydligare fokus i kommunerna. Ännu mer resurser till de som behöver det bäst.

Jesper Bengtsson

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

PisaFriskolor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev