Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Jona Elings Knutsson: Lättjan – en ny trend som sprider sig

Att lata sig ses nog fortfarande som något dåligt och klandervärt, men anti-arbetsrörelsen sprider sig.

Publicerad: 31 augusti 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ArbeteSociala medierArbetstid

Nästa semester är så långt bort som möjligt. Nu snurrar ekorrhjulen igen, eftersom vi springer i dem. Borde vi inte bara lägga oss ner på rygg och göra ingenting? Lättjan är den nya trenden, och den sprider sig.

Anti-arbetsrörelsen finns som alla samtida rörelser, online. På Twitter har inlägget ”Vilket är ditt drömjobb? Jag drömmer inte om arbete” från @thechrisfrench över 300 000 gillamarkeringar. Andra inlägg på temat Jag drömmer inte om arbete (I don´t dream of labor) har dessutom trendat på både TikTik och Youtube.

Annat låter det, kanske inte helt oväntat, på arbetsförmedlingsappen LinkedIn. Där skryter tvärtom användarna gärna om hur de går upp redan i vargtimmen för att hinna med sin träning och att grädda surdegsbrödet innan barnen väcks och skickas till förskolan innan arbetet väntar.

Anti-arbetsrörelsen är inte bara ett västerländskt fenomen. I våras blev kinesen Luo Huazhong viral genom att posta en bild på sig själv, liggande, med texten ”Ligga platt är rättvisa”. I Kina är det annars kutym att arbeta ”996” det vill säga från nio på morgonen till nio på kvällen, sex dagar i veckan. Mot denna kultur gryr nu motståndet i form av tang ping, eller, att ligga platt. Kinesiska kommunistpartiet har naturligtvis censurerat webben från inlägg som Huazhongs och infört förbud mot att sälja tröjor och andra produkter med tang ping-tryck. ”Ligga platt är skamligt” låter man hälsa.

Till Sverige verkar anti-arbetsrörelsen ännu inte ha kommit. Lik förbaskat anser fler än hälften av svenskarna att vi bör införa sex timmars arbetsdag. Sociolgen Roland Paulsen har ivrigt och trovärdigt argumenterat för basinkomst. Men att lata sig ses nog fortfarande som något dåligt och klandervärt – inte bara av den kinesiska diktaturen. Arbetslinjen är ett begrepp som började användas i svensk politik redan för hundra år sedan, och som nylanserades av den borgerliga alliansen inför valet 2006 där de också fick makten.

Men precis som att arbetslinjen varit en politisk viljeyttring sedan länge, är heller inte motståndet nytt. Redan i slutet av 1800-talet skrev Paul Lafargue pamfletten Rätten till lättja. Kärleken till arbetet är ett besynnerligt vansinne, menade Lafargue, som var gift med Karl Marx dotter och gissningsvis hade ett och annat att diskutera med svärfar på släktmiddagarna.

Och fler diskussioner lär pågå och vänta. För anti-arbetsrörelsen verkar vara starkt generationsbunden: det är framför allt millennials, födda på 1980 och 90-talen, som påstår att rest is resistance (vila är motstånd). Om dessa inte också vilar hemma på sofflocket när det drar ihop sig till val, väntar en knepig uppgift för våra politiska partier. Fortsatt försämrad arbetslöshetsförsäkring, motstånd mot sex timmars arbetsdag och höjd pensionsålder lär knappast locka den här gruppen väljare. Kommer vi få se nya vallöften så som sex veckors semester? 

Kanske står anti-arbetsrörelsen inte alls för den lättja som Lafargue försvarade i sin pamflett. I stället skulle den kunna ses som en reaktion på försvagade fackföreningar och inskränkt strejkrätt. Där strejken en gång var en kollektiv handling, lägger sig nu individ efter individ platt ned, endast löst förenade på sociala medier. Om företagsägarna en gång tyckte det var besvärligt att förhandla med facket anade de nog aldrig att de skulle behöva ta strid mot dansande kids på TikTok. Mina drömmar om Timbros kommunikatörer i dansande motattack är kanske just vad jag behöver för att inte bara lägga mig platt fram till nästa semester.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jona Elings Knutsson

Specialistläkare och författare

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News