Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Låt unga göra samhällstjänst

Allmän värnplikt är avskaffad. Nu behövs någon form av plikttjänst för att bland annat ge unga inträde i arbetslivet. Det menar Åsa Moberg i sin krönika.

Publicerad: 17 januari 2014, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Arbete

Under de sista dagarna av det gångna året överraskades jag av ett nygammalt krav som återkom i debatten. Det handlar om den avskaffade värnplikten. Borde den ersättas med någon ny typ av plikttjänst för unga? Tänk bara på förlusten av den guldgruva av data om befolkningens hälsa som mönstringen innebar.

Björn Larsson, författare och professor i franska i Lund, föreslår återinförd obligatorisk värnplikt, för både män och kvinnor, i sin läsvärda essäsamling Min frihet (Norstedts). Ett förslag om plikttjänst för unga i en bok om frihet är oväntat, men det dyker upp på sidan 82. Själva krigstjänsten efter utbildningen vill han däremot göra frivillig.

Unga av alla kön och samhällsklasser skulle åter få en obligatorisk mötesplats. Förslaget är inget för politiker som eftersträvar popularitet. Larsson var ung när värnplikten verkligen var en plikt. Det gick att vägra, men flertalet vägrare nöjde sig med att vägra vapen. Då fick de fördubblad tjänstgöringstid i civilförsvaret. Totalvägrarna hamnade däremot i fängelse, gång på gång.

Björn Larsson beskriver fängelset som en plats för studier och läsning. I bästa fall blev det, som för hans del, en möjlighet att knyta livslånga vänskapsband. Fängelset fyllde antagligen samma funktion som social smältdegel som själva värnplikten.

Ingetdera bör romantiseras, men om det är något som saknas i dag är det ett system för att sammanföra männi­skor ur olika sociala skikt kring nödvändiga arbetsuppgifter. När Godmorgon världen i P1 sammanfattade år 2013 efterlyste Nina Lekander samhällstjänst för unga som ett sätt att motverka ungdomsarbetslöshet och ökande sociala klyftor. Alla i studion instämde.

I Dagens Nyheter 27/12 föreslog Gunnar Wetterberg just detta. ”En ny samhällstjänst vore vår tids bästa nyårslöfte” löd rubriken. Hans dröm är att återskapa de många sociala funktioner som värnplikten fyllde. Den utgjorde ”ett viktigt kitt i det sammanhållna Sverige”.

Om man kunde fånga in bara en bråkdel av de över 100 000 unga som varken arbetar eller studerar skulle samhällets kostnad betala sig direkt. Kunde man rädda några av de 7 000 unga som förtidspensioneras varje år blir samhällets vinst ännu större. Inträde i arbetslivet är en vinst för alla: individen får arbetsgemenskap och samhället får in skattepengar.

Poängen, enligt Wetterberg, skulle vara att unga inordnas i en plikttjänst som förbereder dem för att göra nytta. Tiden måste vara minst sex månader. De skulle exempelvis kunna få närkontakt med vård och omsorg. En sådan introduktion kunde väcka intresse för att fortsätta att arbeta där.

Det är en vacker tanke som kräver en helt ny handledningsorganisation. Men varför inte? Finns det något reformutrymme över huvud taget torde pengarna göra större nytta där än på något annat område.

Vilket parti blir först med att presentera en vision som slår ihop idéerna om värnplikt och samhällstjänst till ett halvårs meningsfull samhällsintroduktion för alla unga?

PROVA Denna krönika publiceras i tidningen Dagens Samhälle, nr 2/2014. Du kan ladda ned hela tidningen här eller gratis prova på att prenumerera här.

Ingetdera bör romantiseras, men om det är något som saknas i dag är det ett system för att sammanföra männi­skor ur olika sociala skikt kring nödvändiga arbetsuppgifter.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Arbete

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev