Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Sigrid Melchior: Kryphål i nya EU-lagen möjliggör fortsatt skatteflykt

En ny EU-lag ska tvinga fram skattetransparens för EU:s storföretag. Uppgörelsen täpper till kryphål inom EU – men inte i resten av världen.

Publicerad: 11 juni 2021, 07:27

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sigrid Melchior:

Foto: Fredrik Haglund


Ämnen i artikeln:

EUSkatter

Det tog fem år. Men så till slut, i förra veckan, steg vit rök över Bryssels EU-kvarter: EU-parlamentet och EU:s 27 regeringar hade kommit överens om den så kallade lagen om offentlig land-för-land-rapportering om skatter.

Alla multinationella företag i EU med en omsättning på över 750 miljoner euro kommer nu att årligen behöva offentligt redovisa nettoomsättning, vinst, antal anställda och inbetald skatt, för varje enskilt land där de har verksamhet.

Konkret kommer alltså Ericsson, Electrolux, H&M och andra svenska och europeiska storföretag att behöva visa upp för världen alla dessa uppgifter, i elektronisk form – antagligen på sina hemsidor.

Poängen är att det ska bli synligt när företag flyttar runt vinster från verksamhet i högskatteländer till verksamhet i lågskatteländer. 

Om det till exempel visar sig att Ikea säljer många möbler i Tyskland och samtidigt redovisar liten vinst där och lite skatt, men å andra sidan få anställda i Luxemburg men en hög vinst – ja, då kommer nog en och annan att börja ställa jobbiga frågor. 

Man kan bara föreställa sig vad forskare, konsumenter och journalister kan göra med informationen som den nya lagen tvingar fram.

I den helt avgörande frågan fick EU-parlamentets ledamöter ge vika för de 27 EU-ländernas regeringar (ministerrådet). Nämligen: vilka länder ska täckas av redovisningskraven?

Ska Ikea på sin hemsida bara redovisa inbetalad skatt i Luxemburg och Tyskland, men skatt i resten av världen som en enda klumpsumma? Eller ska Ikea redovisa skatteinbetalningar specifikt också vad gäller Indien, USA och alla andra länder? 

Bara EU, tyckte en majoritet av de 27 EU-ländernas regeringar. Hela världen, ansåg EU-parlamentet.

Kompromissen blev att redovisningskravet gäller för EU-länderna samt de som finns på EU:s ”svarta lista” över skatteparadis – ett tiotal små, perifera länder som Panama och Seychellerna.

Bland dem som starkast förespråkat EU-lagen finns faktiskt biståndsorganisationer. Världens fattigaste länder drabbas nämligen hårt av internationell skattesmitning. Förmodligen var det också inflytandet av Kristdemokraternas ”biståndsfalang” som gjorde att partiet som enda riksdagsparti förutom Vänsterpartiet protesterade när den svenska regeringen blockerade EU-lagen 2019. 

Men förra veckans uppgörelse kommer alltså inte att hjälpa utvecklingsländerna, eftersom storföretagens uppgifter om verksamheten där döljs i klumpsiffran för världen utanför EU.

Det är ändå en stor sak att lagen alls går i mål, efter att i flera år ha varit blockerad av en grupp EU-länder. Bland dem finns naturligtvis de som själva är skatteparadis och som lockar till sig sina grannars skattemedel, till exempel Luxemburg, Malta och Irland. De kommer förmodligen att förlora pengar på den nya lagen och deras regeringar har varit motståndare mot lagen från början till slut (även om de använder andra argument).

Däremot är det svårt att förstå varför också de tyska och svenska regeringarna in i det sista försökt stoppa EU-regeringarna från att klubba en gemensam ståndpunkt. Och varför den franska regeringen hårdnackat vägrat låta länder utanför EU omfattas av redovisningskraven.

Det går knappast att hävda att lagen innebär en ökad administrativ börda för de egna företagen, eftersom land-för-land-rapportering redan i dag är ett krav, genom en annan EU-lag. Det som är nytt nu är att uppgifterna görs offentliga – ”bördan” är alltså bara ett par tangenttryck.

Lejonparten av de många miljarder euro som EU-länderna varje år förlorar i utebliven företagsskatt hamnar i dag i andra EU-länder.

Detta kommer alltså att exponeras mer, inom en snar framtid. Då blir frågan: kommer det att leda till att storföretagen börja betala mer skatt i de länder där de gjort sin vinst? Eller kommer de i stället att flytta vinsterna från Luxemburg till Schweiz eller Storbritannien, som inte är EU-länder och alltså inte lyder under rapporteringsplikten? 

Detta kryphål hade EU-regeringarna kunnat undvika, men valde att behålla. 

Trender

UPPÅT:

”Vaccinpass”

EU:s digitala covidintyg har redan börjat användas i Danmark, Tyskland, Grekland, Polen, Kroatien, Tjeckien och Bulgarien, och kommer att användas i samtliga 27 EU-länder från den 1 juli. Intyget visar om någon är vaccinerad, redan har haft covid eller har ett negativt PCR-test. Tanken är att EU-länderna därmed ska kunna släppa på sina olika reserestriktioner. 

Eppo

EU:s nya åklagarmyndighet, Eppo, har nu kommit på plats i Luxemburg. Myndigheten ska driva åtal mot personer som begått brott mot EU:s budget (och den nya coronafonden). I ett första skede står Ungern, Polen, Danmark, Irland och Sverige utanför, men Sverige väntas ansluta nästa år. 

 

NEDÅT:

Luftföroreningar

EU-domstolen slår fast att Tyskland brutit mot EU:s luftkvalitetsdirektiv genom att systematiskt ha överskridit gränsvärdena för kvävedioxid mellan 2010 och 2016.

 

STÅR HELT STILLA:

20-åring

EU:s ”offentlighetsprincip” fyllde i dagarna 20 år. Lagen kom till när Sverige var EU:s ordförandeland 2001 och var i mångt och mycket ett svensk-finskt initiativ. EU-institutionerna måste ha ett dokumentregister och lämna ut handlingar som rör lagstiftningen, i princip. Sedan 20 år har varje reformförsök kört fast. Ungefär hälften av EU-regeringarna tycker att det redan är för mycket öppenhet, medan den andra hälften (däribland Sverige) tycker att den inte går tillräckligt långt. 

 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

EUSkatter

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News