Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Krisande välfärd behöver innovativa entreprenörer

Regeringen måste börja betrakta entreprenörer som kompanjoner för att klara kompetensförsörjningen till vård, skola och omsorg. Erfarenheten visar att privata aktörer kan attrahera arbetskraft på ett sätt som offentligt driven verksamhet inte klarar.

Publicerad: 12 maj 2017, 03:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VälfärdVälfärdPersonalbristSKREkonomi

”Det som är speciellt nu är att kostnaderna ökar så kraftigt i relation till tidigare. Sådana här förändringar har vi inte sett på de senaste tio åren”. De ödesmättade orden är Lena Mickos, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Uttalandet gjordes i samband med att SKLs Ekonomirapport nyligen presenterades. Fram till 2020 bedöms vallgraven mellan skatteintäkter och befolkningens behov av välfärdstjänster utgöra ett glapp på 40 miljarder kronor. Summan motsvarar den årliga försvarsbudgeten.

Hur har det blivit så här? Svaret är att Sverige har en kraftig befolkningsökning med stort flyktingmottagande, åldrande befolkning och högt barnafödande. Omfattande investeringar måste göras i allt från skolor, äldreboenden till sjukhusbyggnader. Brist på lärare, sjuksköterskor och socionomer uppstår när fler vill ha hjälp. Redan hårt pressade verksamheter har svårt att behålla anställda. Dyr hyrpersonal tas in för att täcka upp. Kostnaderna galopperar och runt hörnet väntar pensionsbomben. Det kommer att behövas över en halv miljon nya medarbetare i välfärden de närmsta åren, varnar SKL.

Parallellt med att tiotusentals lärare, sjuksköterskor och socionomer försvinner in i en pensionärstillvaro väljer regeringen att trappa upp konflikten med landets välfärdsföretag. I dagarna lämnade Ilmar Reepalu över Välfärdsutredningens slutbetänkande som trots remissinstansernas svidande kritik föreslår ett strypkoppel på privata aktörer. Tyvärr backar ansvarig minister Ardalan Shekarabi upp sin partikamrats söndersågade teori om vinsttak som kommer att jaga bort företagare från välfärden.

Det är oroande. Regeringen måste börja betrakta entreprenörer som kompanjoner för att klara kompetensförsörjningen till vård, skola och omsorg. Erfarenheten visar att privata aktörer kan attrahera arbetskraft på ett sätt som offentligt driven verksamhet inte klarar. Två exempel är privata vårdcentraler och friskolor.

Slutsatsen i SNS-rapporten ”Att styra och leda en vårdcentral” från förra året är att den största skillnaden mellan svenska privata och offentliga vårdcentraler handlar om personalutveckling. De privata alternativen lyckas i högre grad dra till sig och behålla högpresterande personer.

Personal på friskolor är mer tillfreds än kommunalt anställda konstaterade Friskolornas riksförbund för tre år sedan efter att ha bett Sveriges Företagshälsor, företagshälsovårdens branschorganisation, göra en studie. Undersökningen omfattar alla yrken inom skola och förskola. På påståendet ”Du är stolt över att tala om var du är anställd” instämde 60 procent av de anställa på fristående skolor. Motsvarande siffra för personal på kommunala skolor var endast 48 procent.

För att upprätthålla viljan att finansiera den gemensamma välfärden, framför privata lösningar, är det fundamentalt att skattebetalarna upplever att samhällskontraktet levererar. Då behövs kompetent personal som trivs på jobbet. Vänstern måste ödmjukt inse att Sverige behöver innovativa entreprenörer för att hjälpa till att locka morgondagens kräsna akademiker till den krisande välfärden.

Jenny Sonesson, pr-konsult, socionom, tidigare politiskt sakkunnig (FP)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev