Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Nils Karlsson: Köttbullen – en falsk dikotomi i svensk debatt

Ska vi ta oss igenom den alltmer polariserade politiska diskussionen med vår mentala hälsa i relativt gott skick kan vi inte låta oss luras av motsättningar som inte finns.

Publicerad: 17 februari 2020, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Kriminalitet

En dikotomi är två satser som inte båda kan vara sanna samtidigt. Till exempel kan det inte både vara sant att det hänger gardiner för fönstret och att det inte gör det. En falsk dikotomi är när något framställs som att det utesluter något annat trots att så inte är fallet. Ska man navigera i det nya politiska landskapet så gäller det att hålla reda på sina dikotomier – både riktiga och falska. Framförallt de senare; de kan verkligen sabotera en diskussion och fördumma opinionsbildandet.

Ta SAS famösa reklamfilm, som jag tycker var värdelös på grund av att den var pretentiös och inramad i någon sorts estetik som närmast var snodd från någon Kent-video från 90-talet. Filmen baserades på en falsk dikotomi; att något antingen är skandinaviskt eller inte, vilket mynnade ut i sanslösa överreaktioner. För det är ju, för att ta ett exempel, så att köttbullar både kan vara svenska och turkiska. Samtidigt. Det finns nog ingen kultur i världen som inte påverkats av någon annan och det spelar faktiskt ingen roll över huvud taget. Att säga att köttbullen är en turkisk uppfinning tar inte svenskheten ifrån den. Sen krävs det inget geni för att komma på hur man rullar kött till en boll och steker den, den som kom på det gjorde det antagligen långt innan den turkiska kulturen uppstod.

Ingen bryr sig om SAS film nästa månad, mer allvarligt är det när de falska dikotomierna kryper in i samhällskritiska frågor som brottslighet, välfärds- och klimatpolitik. Ämnen som trots allt kommer att avgöra nästa val och påverka Sveriges framtid.

Det är inte så att man måste bestämma sig för om brottsligheten minskar eller om otryggheten ökar. Att säga att det begås färre våldsbrott är inte att förneka att det finns ett akut problem att lösa. Ändå verkar diskussionen ofta landa i att den andra sidan förnekar verkligheten trots att så inte alls behöver vara fallet. Faktum är att man kan vara emot hårdare tag och längre straff och ändå vara hundra procent emot brottslighet.

På samma sätt är det inte nödvändigtvis så att den som vill sänka skatten är emot den generella välfärdsstaten även om de flesta som är emot den generella välfärdsstaten vill sänka skatten. Man behöver inte vara för segregering bara för att man är för det fria skolvalet. Man kan vara för liberalism och ändå låta bli att rösta emot en socialdemokratisk statsministerkandidat.

Man kan vara emot klimatpolitiken, utan att för den sakens skull förneka att klimatet förändras och att människan kan påverka hur och hur mycket.

Ska vi ta oss igenom den alltmer polariserade politiska diskussionen med vår mentala hälsa i relativt gott skick kan vi inte låta oss luras av motsättningar som inte finns. De äkta dikotomierna är tillräckligt många att handskas med. Att välja mellan.

Man kan till exempel inte vara både konservativ och liberal. Man kan inte både vara för människors rätt till sin egen kropp och mot abort och skilsmässor. Man kan inte både vara för en seriös politisk diskussion och samtidigt köra med falska dikotomier.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nils Karlsson

Föreläsare och filosof, inte längre miljöpartist

Ämnen i artikeln:

Kriminalitet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev