Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Hur liten kan en kommun vara?

Norge vill minska antalet kommuner, även på Åland diskuteras att slå sig ihop till kanske bara tre eller fyra. Men Blir det verkligen alltid bättre att gå samman i större enheter?

Publicerad: 9 mars 2017, 05:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Kommuner

Hur stora är de optimala enheterna när ett samhälle ska förvaltas? På en överstatlig nivå ställs frågan inte alls: Borde ett så litet land som Island få finnas, när förutsättningarna teoretiskt är dåliga? Inom olika länder ställs frågan däremot oavbrutet: hur stora ska län eller regioner vara? Behövs de alls? Kan det räcka med en enda lokal nivå?

Sverige har lagt planerna på en tvångsförening av landsting och regioner åt sidan, medan Norges fylken i början av 2000-talet slogs samman till sju statliga sjukvårdsregioner med statlig styrning. Det blev inte billigare, som förhoppningen var, men det hade vissa andra fördelar.

Nyligen talade jag med en anställd i den svenska psykiatrin som såg med längtan på Norge. Nationella riktlinjer utarbetas där av staten och personalen i vården får ägna sig åt att – vårda. Själv satt hen på många möten om sin svenska regions riktlinjer, samt på resor mellan möten: ”Tänk dig 21 omgångar av detta arbete i hela landet.” Det låter onekligen som ett väldigt slöseri.

Nu går Norge vidare med nästa stora förvaltningsreform. Antalet kommuner ska minska från 428 till 358. Med svenska mått kommer många ändå att vara befolkningsmässigt små. För att få igenom reformen har regeringen skapat ekonomiska morötter av en typ som motståndarna ser som utpressning.

Politiskt är det Høgre och Fremskrittspartiet som driver på, med stöd av det liberala partiet Venstre, trots att liberalernas partiprogram har en punkt om vikten av att ”stödja det lokala självstyret och ge människor ökat inflytande över sin egen vardag”.

Reformen är en kompromiss. Kommuner kommer fortfarande att finnas i många olika storlekar. Den enhetlighet som skulle ha varit poängen uppnås inte. 153 kommuner går mer eller mindre frivilligt med på att slås samman, ett tiotal gör motstånd. En av dem har namnet Haram (jo, faktiskt). Där ska de 9 000 invånarna mot sin vilja slås samman med Ålesund. Endast 19 procent har lagt sin röst för det alternativet.

Besvikelsen är stor. ”Det blir inte bättre tjänster eller bättre lokal demokrati”, säger kommunstyrelsens ordförande Vebjørn Krogsæter, Sp, Senterpartiet. ”Kanske blir driften billigare, men det får den enskilda invånaren ingen glädje av”, summerar han förändringen (Dag og Tid 24/2).

Hur liten kan en kommun vara? Den frågan har jag undrat över sedan min väninna Lis Karlsson under några år var socialchef i Föglö kommun på Åland. Enligt kommunens hemsida har Föglö i dag 554 invånare.

Åland är ett svenskspråkigt landskap med självstyre inom ramen för Finland. De 28 000 invånarna är uppdelade på 16 olika kommuner. Störst är Mariehamn med över 11 000 invånare. Sottunga med 96 invånare torde ha nordiskt rekord i litenhet. På Åland diskuteras också sammanslagningar, kanske så radikalt som till tre eller fyra kommuner.

Även då skulle två vara befolkningsmässigt små, med några tusen invånare. Åland kunde starta en egen Almedalsvecka kring sin politiska specialitet. Hur hålls små kommuner igång? Den vinkeln är föga belyst: vilka ekonomiska och politiska fördelar ligger i litenheten?

Åland kunde starta en egen Almedalsvecka kring sin politiska specialitet.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev