Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Sigrid Melchior: Hållbart skogsbruk – en dyrköpt svensk seger i EU

EU:s definition av hållbara investeringar blev en svensk seger: skogsbruket klassas som hållbart. Men kritiken mot Sverige är hård i Bryssel.

Publicerad: 29 april 2021, 07:50

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är ett systemskifte, minst sagt. Atlantångaren EU är ute på klimatresa, skriver Sigrid Melchior.

Foto: Fredrik Haglund


Ämnen i artikeln:

MiljöEU

EU-kommissionen hade skjutit upp beslutet i flera månader. Tidigare versioner av hållbarhetslistan hade läckt ut i pressen, och varje EU-regering och massvis med branschorganisationer gick då ”all in” för att lobba för just sina hjärtefrågor.

Men listan över hållbara investeringar – det som med EU:s knastertorra språkbruk kallas för ”grön taxonomi” – presenterades till slut på onsdagen i förra veckan.

Taxonomilagen kommer att påverka tiotusentals bolag, som framöver måste redovisa för potentiella investerare hur deras verksamhet påverkar miljön. Ett slags Svanenmärkning för företag, kan man säga. 

Poängen är att knuffa finansjättarna i rätt riktning och få exempelvis pensionsfonder, försäkringsbolag och riskkapitalister att satsa sina miljarder på ett klimatvänligt sätt. 

Själva regelverket klubbades redan i somras. Det som nu presenterades var den konkreta lista över vilka branscher som får kalla sig hållbara. Och den möttes med förfäran av Europas miljöorganisationer.

Att elda biomassa för energi klassas nämligen som hållbart. Det är framför allt Sverige och Finland som har lobbat för det. Och EU-kommissionen har lyssnat.

Andra EU-länder har lobbat för exempelvis kärnkraft. Den fanns inte med på hållbarhetslistan. EU-kommissionen verkar ha bestämt sig för att bara ta en fajt åt gången och skjuter upp kärnkraftsbeslutet till sommaren.

Länder i Öst- och Centraleuropa lobbade för naturgas, Sverige och Finland alltså för skogsbruket. Tillsammans kan de här länderna blockera hela paketet. Så någon måste köpas ut – och denna gången blev det Sverige och Finland som fick sin vilja igenom.

Flera miljöorganisationer har nu lämnat EU-kommissionens remissgrupper i protest. De uppmanar EU-parlamentet och EU:s ministerråd att lägga in veto mot listan. 

Man lär må bäst av att inte veta vad som finns i korv eller hur lagar kommer till. Striden om taxonomin visar just hur korvfabriken EU fungerar. 

För varje EU-beslut vill de 27 regeringarna nämligen två saker samtidigt: någonting för hela EU och någonting för sina egna länder. 

Att elda biomassa för energi klassas nämligen som hållbart. Det är framför allt Sverige och Finland som har lobbat för det. Och EU-kommissionen har lyssnat.

I taxonomi-exemplet vill EU-länderna dels att EU ska föra en ambitiös klimatpolitik i världen. EU:s gröna taxonomi är den första i sitt slag och eftersom EU är en ekonomisk jätte skulle den också kunna sätta den globala standarden för gröna finansieringar.

Men dels vill EU-länderna, efter att de klubbat det gemensamma målet, att just de själva ska göra så lite som möjligt medan grannarna gör desto mer.

Därför brukar EU-kommissionen föreslå de lagar som de 27 EU-länderna säger sig vilja ha, men med en uppskruvad ambitionsnivå för att få förhandlingsmarginal. Sedan sätter EU-länderna tänderna i förslagen. Och eftersom varje land vill ha ett litet, litet, undantag för just sin hjärtefråga blir effekten att förslagen urvattnas, i 27 små steg. 

Det kan man se som ett politiskt misslyckande, vilket miljörörelsen alltså gör i fallet med taxonomin. Eller så kan man se det som det enda sättet att skänka demokratisk legitimitet åt EU:s gemensamma politik.

Hur som helst innebär denna ”ett steg fram och ett steg bakåt”-dans att EU-processer alltid går trögt. Särskilt om man jämför med USA. Där har ett enda presidentval inneburit en radikal förändring av klimatpolitiken. I förra veckan var det till exempel peppig stämning i Washington när president Joe Biden kickade i gång sitt digitala klimattoppmöte och lovade att halvera utsläppen till 2050. Kanske blir det USA i stället för EU som sätter världsstandarden för hållbara investeringar.

Men även om EU-besluten går långsamt är det också så att när kursen väl är satt dundrar EU fram som en atlantångare. Och kursen är tydlig: just nu arbetar man i EU med hela 50 lagförslag på miljö- och klimatområdet.

Det handlar om att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem, om att klubba lagar om plast, bekämpningsmedel och biologiskt mångfald. Och inom kort ett radikalt, nytt förslag om att införa tullar på varor från länder som inte följer EU:s utsläppsminskningstakt. 

Det är ett systemskifte, minst sagt. Atlantångaren EU är ute på klimatresa. 

 

TRENDER

Uppåt 

 

Tysk grön våg 

Tyskland går till valurnorna i september. Sammanvägda opinionsundersökningar visar att kristdemokraterna CDU/CSU fortfarande är störst, men i en sondering från ett institut hamnade miljöpartiet i topp, med 28 procent. Och för första gången presenterar det tyska miljöpartiet en kanslerkandidat: Annalena Baerbock.

 

EU:s framtidskonferens

Konferensen om EU:s framtid – ursprungligen ett förslag från Frankrikes Emmanuel Macron – kickar i gång med pompa och ståt på Europadagen, den 9 maj. Men redan nu är den digitala plattformen uppe, där privatpersoner och organisationer kan komma med förslag om vilken riktning man tycker att EU ska ta framöver.

 

Nedåt

 

Franskt inrikesflyg

Frankrike slopar inrikesflyg på rutter som tar mindre än 2,5 timme med tåg. Lagen var ursprungligen ett förslag från den franska medborgarkonventionen: 150 slumpvis utvalda fransmän som under ett års tid debatterat klimatomställningen och kommit med konkreta förslag. 

 

Ryssland-Tjeckien

Tjeckien kräver att Ryssland tar hem 63 ambassadanställda före slutet av maj. Det är en eskalering av den diplomatiska konflikten mellan länderna. Häromveckan utvisade Ryssland 20 tjeckiska diplomater som svar på att Tjeckien tidigare utvisat 18 ryssar. De ryska diplomaterna hade av tjeckisk underrättelsetjänst identifierats som spioner och pekats ut för att ha varit inblandade i en explosion på ett ammunitionslager i landet 2014. 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sigrid Melchior

DS EU-kommentator

Ämnen i artikeln:

MiljöEU

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev