Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Nils Karlsson: Gymnasielagen öppnade dörren för fler urusla lagar

Riksdagen ska inte vara ett vilda västern av politiska infall. Men då regeringen en gång tillät sig att skapa en ad hoc-lag öppnades dörren för att göra det igen.

Publicerad: 30 augusti 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

GymnasieasylLöfven 2Riksdagen

Lagen, som gav asylsökande möjlighet att fortsätta uppehålla sig i Sverige trots avslag på ansökan, den så kallade gymnasielagen kan mycket väl vara Sveriges om inte Europas genom tiderna sämsta lag ur alla möjliga juridiska och logiska synvinklar. 

Ingenting är rätt med den och chanserna är goda att den på juristutbildningar och på samhällskunskapen i grundskolan kommer användas som ett exempel på hur man under inga som helst omständigheter ska bete sig om man ges makten att stifta lagar. 

Felen är för många för att kunna lista i en krönika. Ett av de viktigaste är att den är totalt ad hoc – lagen tillkom för att lösa ett unikt problem som inte kommer att återupprepas. Den omfattar en begränsad grupp individer och den är försedd med en tidsgräns. Ett annat fel med lagen är att den inte ens löste det problem avsikten var att lösa. Individerna skulle, om inte några väldigt svåruppfyllda kriterier uppfylldes, utvisas när tidsfristen löpt ut eftersom de fortfarande saknade skyddsskäl. 

Det senare har orsakat stress och ovisshet för de asylsökande och samhället. Sorgligt nog har det också hetsats mot de asylsökande. De har inte gjort något fel och de har inte stiftat den usla lagen. 

Att regeringen en gång tillåtit sig att skapa en ad hoc-lag öppnar dörren för att göra det igen. 

Vi ser hur Cementas lobbyister vevar i medierna om hur regeringen hatar arbetare i allmänhet och bygg- och gruvbranscherna i synnerhet när den inte vill gå emot Mark- och miljööverdomstolens dom i vilken det kyligt konstateras att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är undermålig. 

Det hade kunnat vara trevligt för en regering med miljöambitioner som till exempel gillar att det finns grundvatten på Gotland att kunna hävda att det är orimligt att stifta händelsespecifika lagar bara för att lösa ett unikt problem. Men det går inte. För numera är det tydligen tillfälliga lagar och tillfälliga lösningar som gäller.

Att skapa juridiskt underliga lagar för att möta unika problem är också ett stort demokratiskt problem. Lagar ska vara generella. Är de inte det så öppnar de för godtycke i regerandet och det är inte förenligt med våra demokratiska traditioner. Lagstiftning ska ske noggrant och lagarna ska vara begripliga och generella. Riksdagen ska inte vara ett vilda västern av politiska infall. 

Men sen förvärrades situationen i Afghanistan i takt med talibanernas återerövring av landet. 

Och hur usel gymnasielagen än är – och det kan inte nog understrykas hur usel den är – så har Sverige inget annat moraliskt försvarbart val än att bevilja de afghanska personer som vistas i vårt land genom lagen permanent uppehållstillstånd. Det borde vi antagligen redan ha gjort från första början, eftersom Afghanistan inte trovärdigt har kunnat beskrivas som ett säkert land de senaste decennierna. 

Att bevilja permanent uppehållstillstånd skulle förpassa den juridiska skamfläck som är gymnasielagen till historien och ge människor som befinner sig i vårt land en möjlighet att lita på en framtid här och börja arbeta för att den ska bli så bra som möjligt. Man kan tycka det är ironiskt att det krävdes talibaner för att till slut få oss att göra rätt. Men så kan det gå. 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nils Karlsson

Föreläsare och filosof, inte längre miljöpartist

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News