Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Gör läxan - anpassa skolan till invandringen

Invandring och internationalisering är givna generatorer för framsteg och tillväxt. Men det vill till att göra hemläxan för att inte drabbas av alltför kraftiga baksteg och växande fattigdom. Men just nu står såväl framtida kunskap som svensk tillväxt och välfärd på spel. Om vi inte tar tag i skolan.

Publicerad: 26 januari 2015, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

PisaMigration

Invandringen förändrar Sverige. Förändringar innebär som alltid framsteg och baksteg. Framstegen är väl kända. Det viktigaste framsteget är kort sagt att vi blir fler i vårt avlånga land vilket enligt nationalekonomisk teori bör gynna oss på lite sikt.

Arbetskraftsinvandringen är ett solklart exempel på detta. Människor som växt upp och utbildats någon annanstans i världen kommer hit och lägger sina kompetenser, sin konsumtion och sina skatteinbetalningar i den svenska famnen. I många fall bidrar de också till att förbättra konkurrensen om jobben genom att bryta upp lite slutna nätverk där det så att säga har varit kutym att anställa ”grannens pojk”.

Internationella jämförelser som till exempel Pisamätningarna av kunskaperna hos 15-åringar har liknande uppbrytande effekter. Det är bara att bita i det sura äpplet. När vi mäts i de kontexter som globalt anses mest betydelsefulla så räcker vi inte till. Nationella betyg på goda nivåer betyder inte särskilt mycket i de sammanhangen.

Invandring och internationalisering är således givna generatorer för framsteg och tillväxt. Men det vill till att göra hemläxan för att inte drabbas av alltför kraftiga baksteg och växande fattigdom.

Enligt Skolverket utgjorde utlandsfödda ungdomar ungefär 12 procent av eleverna i grundskolans avgångsklasser våren 2014. Två tredjedelar av de utlandsfödda eleverna hade kommit till Sverige efter ordinarie skolstart. För dessa elever är det mer än tio gånger vanligare att ha föräldrar med högst förgymnasial utbildning än för svenskfödda elever.

Grundskolorna ute i de invandrartäta kommunerna utsetts för enorma påfrestningar när de på kort tid ska försöka att kompensera för de låga ingångsvärden som dessa elever har med sig in genom skoldörren. Skolverkets statistik går heller inte att tolka på något annat sätt än som ett misslyckande. Bara lite drygt hälften blir behöriga till gymnasiet. Detta till trots att många kommuner sneddar lite i kurvorna och tar till uppfinningsrika och kreativa grepp för att förbättra läget.

Stora delar av det unga nytillskottet riskerar således att stötas ut till långa och egentligen onödiga omvägar för att om möjligt och överhuvudtaget göra sig anställnings- och/eller högre utbildningsbara.

Problemet är att grundskolestrukturen inte är anpassad till invandringen. Rikspolitikerna har nästan lika svårt att föra en vettig skoldebatt som vad de är förmögna att diskutera migrationens påfrestningar på ett sansat sätt. Politikerna bråkar om statliga normer för sådant som vinster, skolbibliotek och antal lärare och skäller varandra för ”smygsverigedemokrater” titt som tätt.

Om grundskolan inte ska rasa ihop ute i delar av Sverige så krävs särskilda mottagningsskolor där invandrade elever får kvalificera sig genom färdigheter för studier i den vanliga grundskolan. I dag finns ett oreglerat och spretigt system av mottagningsskolor och förberedelseklasser ute i kommunerna. Kommunerna bör som nu ansvara för dessa skolor men staten ska se till att skolorna kommer till överallt där de behövs och att undervisningen håller hög kvalitet. Framtida kunskap, tillväxt och välfärd i hela landet står på spel.

Rikspolitikerna har nästan lika svårt att föra en vettig skoldebatt som vad de är förmögna att diskutera migrationens påfrestningar på ett sansat sätt.

Widar Andersson, Chefredaktör och vd för Folkbladet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

PisaMigration

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News