Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Godtrogenhet sänker garden mot korruption

Frågan om korruptionsförebyggande arbete verkar inte vara särskilt levande i landets kommuner. Ett sätt att råda bot på det vore att erbjuda offentliganställda kurser i offentlig etik. \

Publicerad: 25 februari 2016, 06:01

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Offentlig sektorEtikKorruption

Svenskar tror att korruption är vanligare i kommuner jämfört med statlig nivå eller i landstingen, enligt en studie från Linnéuniversitet. Kanske är det inte överraskande. I Sverige har mycket av välfärdsstatens kärna överlämnats till kommunerna. Delar av verksamheten är särskilt riskutsatt.

Här upphandlas varor och tjänster för miljardbelopp. Här beviljas tillstånd och licenser. Här kontrolleras och inspekteras verksamheter, och i kommunerna beslutar man också om en hel del bidrag till föreningar.

Vi möts också med jämna mellanrum av rapportering om kommunala oegentligheter.

Ett par exempel: I december polisanmälde Härnösands kommun sex anställda som låtit sig bjudas på måltider av en entreprenör, och nyligen rapporterade Länstidningen Södertälje att kommunen stängt av en bygglovshandläggare från sitt arbete. Denne är under utredning och orsaken sägs vara att vänner fått förtur och tveksamma bygglov godkänts.

De enskilda fallen får naturligtvis inte överdrivas. De rubbar inte helhetsbilden: oavsett vilken källa som konsulteras framträder Sverige som ett av världens minst korrupta och mest rättssäkra länder.

Paradoxalt nog kan precis detta vara en delförklaring till de korruptionsskandaler som trots allt äger rum. Självbilden som varandes korruptionsbefriade riskerar att ge upphov till en falsk känsla av osårbarhet. Den kan slå över till godtrogenhet och aningslöshet.

När tillit blir normen och frånvaro av korruption tas för given, sänks garden. Vi tappar vaksamhet varigenom tillfällen öppnas för den som vill gynna sig själv (eller sina närmaste) på det allmännas bekostnad.

Och nog tycks viss aningslöshet finnas på sina håll i kommunsektorn. När Statskontoret granskade vaksamhet mot korruption, fann man att frågan om korruptionsförebyggande arbete inte är särskilt levande i landets kommuner.

Möjligen som ett uttryck för detta relativa ointresse kan noteras att när SKL:s nätverk för korruptionsbekämpning drog igång 2011, deltog bara 40 kommuner och landsting. Av 310 möjliga.

Statskontorets utredare fann dessutom att frågan om korruptionsbekämpning var mer levande i kommuner som hade drabbats av något slags skandal. Detta är inte helt upplyftande.

Tanken går till människor som slutar röka, börjar motionera och äta grönsaker först efter en hjärtattack, när de i förebyggande syfte borde inlett de goda vanorna långt tidigare.

Det finns ett par hyggligt kostnadseffektiva verktyg för att hålla antikorruptionsarbetet levande. Ett sådant initiativ är SKL:s onlineutbildning, vilken riktar sig till kommuner och landsting som har för avsikt att påbörja ett strategiskt arbete mot korruption.

En annan idé är att erbjuda offentliganställda kurser i offentlig etik, ett slags miniversion av det Bo Rothstein med kolleger föreslog för högskoleutbildningar strax före jul. Det vore exempelvis utmärkt om kommuner en gång om året samlade sina nyanställda och ägnade en heldag åt ämnet.

Här skulle man informera om vad det innebär att vara offentliganställd. Var lönen kommer från, vem som är uppdragsgivaren och att man handskas med gemensamma resurser.

Detta kan stärka medvetenhet om gränsdragningar om vad som är okej och inte, och därigenom arbeta upp en långsiktigt hållbar nolltolerans mot korruption.

Gissur Erlingsson, docent i statsvetenskap, Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev