Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Ge oss frihet, fimpa sportlovet!

I dag upprätthålls denna ledighet för att ge upplevelseindustrin möjlighet att sälja resor, liftkort och vinterutrustning. Familjerna anses vara en konsumtionsenhet som staten ska leverera på tallrik till näringslivet. Är det inte dags att fimpa denna anomali?

Publicerad: 5 mars 2015, 12:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det började under kriget. För att minska energiförbrukningen så fick barnen ledigt en vecka från skolan under den kallaste tiden. Sedan fortsatte det för att det uppväxande släktet skulle lägga sig till med nyttiga motionsvanor - och därmed stärka den svenska folkstammen. Och idag är detta en ledighet upprätthållen för att ge upplevelseindustrin möjlighet att sälja resor, liftkort och vinterutrustning.

Familjerna anses vara en konsumtionsenhet som staten ska leverera på tallrik till näringslivet.

Mitt förslag är att fimpa februarilovsveckan. Den är en anomali från forntiden.

Tablåsamhället är dött. Folk sitter allt mer sällan och väntar på att Rapport ska börja, de tittar när de behöver. Detta gäller också skolan. Här luftlandsätts elever från olika delar av världen med ojämna mellanrum, andra byter till konkurrerande skola när galoscherna inte passar och återvänder lika överraskande.

Elevernas intresse för skolan varierar dessutom över tid. Vilket kan ha att göra med att de tillbringar blomman av sitt liv i dessa påtvingade inrättningar. Från drygt 1 års ålder upp till närmre 20 anses det nödvändigt för dem att vara intagna på uppfostrings- och utbildningsanstalter.

Kan det möjligtvis ges lite fritt andningsrum under dessa två decennier?

Vi har dessutom lärt oss att inte ta skit. Är det otrevligt i klassen så stannar vi hemma. Förr ingick mobbning i mognadsexamen, i dag råder nolltolerans.

Och den som stannar hemma för sjukdom kan till skillnad från förr följa med vad som händer i klassrummet genom kamraternas flitiga kommunikation. Och digitaliserade lärare ser till att ha undervisningsmaterial tillgängligt via nätet. Vilket är något som kommer att bli dominerande i framtiden.

Visst, skolböckerna är fortfarande viktiga. Men en hel del av detta finns – eller kommer att finnas – tillgängligt på nätet. Därmed minskar motivet att oavbrutet finnas i klassrummet.

Klassrummet förresten, tror ni det finns kvar i framtidens skola? ”Vårt klassrum”, det är ytterligare en anomali från 1900-talet. Skolan kommer att upphäva sin rumsliga låsning.

Utvecklingen mot stjärnfamiljer gör också att det är rimligt att ha flexibla ledigheter, eftersom komplexa familjemönster kräver lite utrymme för alla hel, halv och plastföräldrar att få livspusslet att gå ihop.

Individualismen, narcissismen och självförverkligandet gör att eleverna anser sig ha ett eget liv. De tänker inte offra sig för folket eller nationen. Därför kommer den som vill ”bli något inom media” inte att söka ingenjörsutbildning, trots att näringslivet skriker efter ingenjörer. Och om min dröm är att bli nagelskulptris, varför skulle jag överge det projektet bara för att landstinget behöver arbetsvillig personal?

Allt detta kokar ner till att föräldrarna bör påpeka för höga vederbörande att staten inte äger barnen. Vill vi åka på en utlandsresa tänker vi göra det även om ni gnäller. Skolan är till för oss. Det är inte våra barn som är till för er. Låt oss disponera februarilovet när det passar oss. Ge oss frihet.

Allt detta kokar ner till att föräldrarna bör påpeka för höga vederbörande att staten inte äger barnen.

Stig-Björn Ljunggren

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev