Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Daniel Persson: Försök att inte vara i vägen medan du dör

Vi vill inte att äldre ska fatta egna beslut. Det är osmidigt och stör det logistiska maskineri som dagens äldreomsorg utgör.

Publicerad: 30 april 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ÄldreboendeLivsmedelÄldre

I sin essäsamling Själen och dess problem i den moderna människans liv skrev Carl Gustav Jung: En människa skulle säkerligen inte bli 70 eller 80 år gammal om denna livslängd saknade mening för arten hon tillhör. Det mänskliga livets eftermiddag måste också ha sin egen betydelse och kan inte vara blott ett ynkligt bihang till livets morgon.

Det är ett perspektiv vi skulle må bra av att försöka ta till oss. Även om de flesta håller av sina egna äldre har vi kollektivt nedvärderat såväl ålderdom som äldre till den grad att ålderdom närmast är att betrakta som en diagnos i sin egen rätt och äldre har närmast blivit ett logistiskt bekymmer.

Detta skaver förstås hos många. Det är därför det blev en så omfattande kritikstorm mot kostchefen i Gislaveds kommun efter att denna beslutat att läsk inte längre skulle serveras som måltidsdryck vid kommunens äldreboenden.

Hat och hot kan aldrig accepteras, men kritiken bör inte avfärdas på grund av det. Det inträffade bör tas som ett tecken på att den inslagna vägen har nått vägs ände. Det går inte att behandla äldre sämre än så här. Det kommer inte att accepteras.

På kommunen är man förmodligen chockade. De ville ju bara att de äldre skulle äta lite nyttigare. Vad de helt har missat är att de ytterligare omyndigförklarar seniorerna som inte anses kapabla att själva fatta beslut ens om vad de ska dricka till maten. Det är extremt nedlåtande, men framför allt avslöjande om hur vi numera har kommit att betrakta och behandla äldre.

Vi vill inte att de ska fatta egna beslut. Det är osmidigt och stör det logistiska maskineri som äldreomsorgen har blivit. Äldreboenden handlar mer om systematisk förvaring än något annat. Inte så att det inte finns personal som bryr sig om de äldre, det är klart att det gör. Men systemet är uppbyggt för att vara smidigt för resten av samhället – inte för att göra de äldres liv så bra som möjligt. Vem ska orka med ett gäng sockerstinna 90-åringar?

Att det är så här kan förstås ses i mer än Gislaveds läskiga förmyndarskapsideologi. Det är bara att kasta ett öga på valfritt äldreboende, själva byggnaden alltså. Planarkitekten Jonas Hallberg skriver träffande i Göteborgs-Posten att ”ett äldreboende borde vara en hemtrevlig, ombonad och vacker plats, ömsint planerad och inte ett förvaringsställe inför döden”.

Det har han förstås rätt i. Det ligger nog också närmare hur de flesta känner att det borde vara. Men det är långt från hur det faktiskt är. Utvändigt påminner de ofta om sämre skollokaler och invändigt om sämre sjukhus. Visst låter det härligt? Jämför det med hur du skulle vilja att ett äldreboende såg ut. Om det överensstämmer är du nog i kraftig minoritet.

Hallberg framhåller också att det finns goda exempel i bland annat Örebro, Sala och Viskafors. Dessa borde bli vallfärdsorter för kommunpolitiker och tjänstemän från stadsplaneringen. Det finns så mycket att lära och som kan göras bättre.

Äldreboenden ska inte vara till för att med så lite bekymmer som möjligt gömma äldre tills de dör. De ska ge dem ett gott liv ända tills de lämnar det jordiska.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Daniel Persson

Politisk redaktör, Norrbottens-Kuriren

Ämnen i artikeln:

ÄldreboendeLivsmedelÄldre

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News