Mats Reimer: Förödande sågning av regeringens könsbytesförslag

Förvånansvärt lite har rapporterats i media om Lagrådets förödande kritik av de två lagförslagen om ändring av kön i folkbokföringen och om kirurgiska ingrepp i könsorganen i syfte att ”bekräfta” det önskade könet. ”Remissen kan inte läggas till grund för lagstiftning och Lagrådet avstyrker lagförslagen. Beredningen måste alltså göras om.”

Mellan hägg och syren 2018, under den hektiska tiden för studentfirande, skolavslutning och midsommar, gavs remissinstanserna bara fem veckor att besvara komplicerade frågor. Sveriges Kommuner och Landsting protesterade och ville återkomma till hösten med ett genomarbetat remissvar. Regeringen väntade inte på SKL utan sände lagförslagen till Lagrådet 30 augusti.

Många som nog hade velat komma med synpunkter hann inte, exemplevis var det få kommuner som ens svarade. Andra som borde haft synpunkter tillfrågades inte, bland dem Svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri och Svenska Psykiatriska Föreningen. Lagrådet menar att regeringen inte följt grundlagen.

”Regeringsformens beredningskrav är inte uppfyllt. Två departementspromemorior skickades på remiss med alltför kort remisstid. Promemoriornas innehåll var otillräckligt som grund för remissinstansernas svar. Det kan ifrågasättas att alla berättigade intressen var företrädda bland remissinstanserna.”

Lagförslagen avser skilja byte av registrerat kön i folkbokföringen ifrån sjukvårdens åtgärder för att förändra kroppen med hormoner och kirurgi. För ändring av folkbokfört kön och därmed av personnummer skulle inte krävas någon prövning av könsidentiteten, endast om en person vill byta folkbokfört kön en gång till måste återgången motiveras och beslutas av Socialstyrelsen.

Lagrådet menar att regeringen inte tillräckligt beaktat risken för missbruk. De ger som exempel att en kriminell man kan få ett nytt personnummer som kvinna, och sedan byta tillbaka med argumentet att han gjort den första ansökan i berusat tillstånd och inte velat detta på allvar. ”Det är svårt att se att de i 2 § andra stycket uppställda villkoren skulle utgöra ett hinder mot att han inom loppet av en förhållandevis kort tidsrymd får ett tredje personnummer, som inte direkt kan kopplas till det första personnumret.”

En annan komplikation som inte utretts är hur stark juridisk verkan ändring av kön i folkbokföringen ska medföra. Ju enklare det blir att byta folkbokfört kön, desto mer sannolikt att en domstol kan göra en annan bedömning av vilket kön en person ska anses tillhöra; för kön spelar stor roll i en del lagstiftning, exempelvis regler kring kroppsvisitation och kroppsbesiktning.

Att detta är mer än teoretiska resonemang visas av att en man som dödat och styckat sin tidigare flickvän nu genomgår könsbyte och kanske överförs till ett kvinnofängelse, vilket skulle innebära flytt från ett fängelse med högsta säkerhetsklass till en anstalt för kvinnor med lägre säkerhet.

Slutligen ifrågasätter Lagrådet om de nya lagförslagen är förenliga med Barnkonventionen och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR). Regeringen föreslår att barn från 15 år själv ska kunna byta kön i folkbokföringen och själv kunna ansöka hos Socialstyrelsen om ingrepp i könsorganen, inklusive sterilisering, utan att vårdnadshavarna får information förrän i efterhand.

”Det kan vidare starkt ifrågasättas om den valda utformningen av reglerna innebär en rimlig balans mellan vårdnadshavarnas och deras barns mänskliga rättigheter i enlighet med artikel 8 EKMR.” Regeringen menar sig ha stöd i Barnkonventionen, men ”Något krav på ett så långtgående självbestämmande som regeringens förslag innefattar kan inte konventionstexten anses ställa.”

Så gott som alla medicinska remissinstanser var negativa till att operera barn med könsdysfori. Man bör tänka sig för innan man försöker minska psykiskt lidande genom att operera och hormonellt förändra fullt friska kroppar.