Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Femtio nyanser av tvång

Fixeringen vid att införa kvoteringsregler i bolagsstyrelserna avleder uppmärksamheten från konsekvenserna. I USA har forskare konstaterat att den ökade ojämlikheten i samhället delvis kan förklaras med kvinnors frammarsch. Frågan är hur det ska bemötas. Med kvoterade äktenskap?

Publicerad: 3 mars 2015, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

JämställdhetFeminism

I dag inleds den inofficiella kvinnoveckan, med den internationella kvinnodagen som final. Som den svenska feministiska debatten förs i dag kommer vi att få se femtio nyanser av tvång. Men tänk om alla tittar på fel saker?

Det var i en intervju i Dagens Nyheter i höstas som feministikonen Susan Faludi beskrev en tilltagande avpolitisering av debatten om kön och makt. Som exempel nämnde hon Facebookchefen Sheryl Sandberg och hennes feministiska självhjälpsbok ”Lean In”.

Iförd svarta sockor av bambu sitter Faludi och ångar över en mätt och välutbildad feministrörelse som smittats av den liberala individualismen i sitt fokus på representation i näringslivet. Och som därmed glömmer de exploaterade och förtryckta, klasskampen.

Diskussionen om kvotering till bolagsstyrelser är på många sätt ett politiskt och ideologiskt lackmustest. För gammelvänstern är feminismen oåterkalleligt sammanlänkad med kampen mot kapitalismen. En Sheryl Sandberg eller Angela Merkel kan vara aldrig så framgångrik – de företräder och förvaltar fortfarande förtryckarsystem. För den breda, postmoderna feministrörelsen kan däremot viljan att bli näringslivstopp vara ett av många acceptabla livsprojekt, om inte annat hyfsar man ju statistiken.

Parallellt har den liberala feminismen kommit att anamma den postmoderna synen på identitet och representation, som utgår ifrån den bisarra uppfattningen att kön är en kompetens. För bara ett år sedan hade vi en moderat finansminister som faktiskt hamnade till vänster om marxisten Faludi, när han var ute och hotade det svenska näringslivet med kvoteringslagar.

Är det då odelat dåligt om högern börjar intressera sig för strukturer? Nej. För liberaler är begreppet social rörlighet centralt för hur ett gott samhälle bör se ut. Men faktum är att kvinnornas intåg på arbetsmarknaden och in på universitetens statusutbildningar kan få påtagliga konsekvenser för just den sociala rörligheten.

I USA har forskare konstaterat att den ökade ojämlikheten mellan olika grupper i samhället till en signifikant del kan förklaras med kvinnors högre utbildningsnivå och deras partnerval.

Förr gifte sig den manlige läkaren med den kvinnliga sjuksköterskan eller sekreteraren, i dag gifter sig hjärnkirurgen med en annan hjärnkirurg. Förr hade många lågkvalificerade män nära nog monopol på en hyggligt lukrativ arbetsmarknad. Nu proletariseras den manliga arbetarklassen i takt med att de får allt svårare att konkurrera med allt mer välutbildade kvinnor om allt färre enkla jobb.

Detta förtar inte värdet i att kvinnor kan göra karriär och leva självständiga liv. Men Faludi har rätt i att fixeringen vid att införa kvoteringsregler som ska byta ut en viss procent av männen i bolagsstyrelserna mot deras döttrar avleder uppmärksamheten från konsekvenserna av denna förändring. Vad som än kommer att hävdas under denna veckas högtidstal.

Karin Svanborg-Sjövall, vd för tankesmedjan Timbro

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

JämställdhetFeminism

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev