Mats Reimer: Få minns att Karolinska räddade gravid när svininfluensan pressade

Sydsvenska Dagbladet försöker lugna läsekretsen med att den nya pandemin inte är mer farlig än den vanliga influensan. ”Av alla registrerade fall av det nya coronaviruset har 3,4 procent avlidit. Motsvarande siffra för fjolårets svenska säsongsinfluensa var 3,7 procent.”

Sydsvenskans räknestycke är absurt. En analys av luftvägsvirus kostar flera hundra kronor, och provet tas i stort sett bara på de som blir så sjuka att de läggs in, vilket gör mörkertalet gigantiskt. En mer rimlig uppskattning av influensans dödlighet hamnar kring 0,03 procent (26 per 100 000), det var den siffran de kom fram till när Storbritannien analyserade mortaliteten i svininfluensan H1N1. (Lars Ohly hade ännu mer fel än Sydsvenskan när han nyligen hävdade att dödligheten i svininfluensa var ”nästan 10 procent”.)

Trots att H1N1 alltså mycket sällan leder till svår sjukdom räckte ändå inte britternas intensivvård till när många blev sjuka på en gång. I de fall där respirator inte räckte behövde patienter läggas i ECMO (hjärt-lung-maskin) och hade inte Karolinska hjälpt skottarna när deras ECMO var fullt upptagna, hade knappast den gravida Sharon Pentleton och hennes barn överlevt. Nu verkar folk ha glömt hur svininfluensan satte stor press även på svensk sjukvård; vi minns dem som måste leva resten av livet med narkolepsi, men vi kan inte peka ut vilka som Pandemrixvaccinet trots allt räddade livet på.

Under ett utbildningsmöte om coronavirus nyligen visade föreläsaren en graf som många åhörare fann lugnande; covid-19 är inte på långa vägar så smittsamt som mässling och långt mindre dödligt än Coronavirus-mers. Men i diagrammet hamnar spanska sjukan helt intill covid-19, så bilden lugnade inte mig, den skrämde.

Vetenskapstidskriften The Lancet publicerar löpande nya vetenskapliga artiklar om detta virus som beskrevs första gången i januari i år. Om personer kan smitta innan de får symtom, skulle det drastiskt minska chanserna att få stopp på ett utbrott genom isolering och smittspårning. Många sjuka har inte feber i början. Smittsamheten är säkert störst när man är som sjukast vilket gör vårdpersonalens arbete riskfyllt. Speciellt kritiska moment är om patienten måste ventileras för hand och intuberas. Kina rapporterar att över 3 000 av sjukhuspersonalen smittats av covid-19.

Infektionsprofessor Björn Olsen verkar inte tro att epidemin går att hejda:

”De allra flesta av oss kommer sannolikt få den här infektionen. Men vi kommer att genomlida den här infektionen som alla andra luftvägsinfektioner, och vi kommer att bli friska.”

Krisen infinner sig om för många blir sjuka på en gång så att viktiga samhällsfunktioner sviktar. Att spridningen i Kina rapporterats avta under de senaste veckorna ger ändå hopp om att utbrottet ska gå att stoppa, eller i varje fall bli mer utdraget så att skyddsutrustning och respiratorer inte tar slut vid svenska sjukhus.