Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Drömmen om ett liv efter arbetslinjen

Ända sedan studenten har jag längtat efter pensionen. Vilken dröm att få fylla dagarna med resor och kravlöst umgänge med familj och vänner. Många drömmer om detsamma, om ett liv efter arbetslinjen. Men ekvationen är på väg att brista och konsekvenserna kan bli dyrköpta för generationen ”det löser sig”.

Publicerad: 13 augusti 2014, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

PensionPensionärer

En framtidsfråga som borde lyftas i valet rör just pensionsåldern. I Sverige saknas en formell pensionsålder, men garantipension och bostadstillägg kan tas ut från 65 år. Av en Sifo-undersökning från i våras framgår att 68 procent av de tillfrågade invänder mot påståendet att garantipensionsåldern bör höjas från 65 år. 17 procent anser att den bör höjas till 67 år och bara tre procent tycker att den ska höjas över 67 år. Samtidigt visar en undersökning från AMF, som presenterades i våras, att mer än en dryg femtedel av de som gått i pension hade velat arbeta längre, medan endast sex procent hade velat sluta tidigare. Majoriteten av de svarande, 72 procent, angav att skälet till att de slutade var att de uppnått pensionsåldern på arbetsplatsen. Intressant är också att mer än en fjärdedel av pensionärerna kunde tänka sig att återgå till arbetslivet på deltid.

Att arbeta längre upp i åldrarna i takt med att vi lever friskare längre liv är ett alternativ. Ett annat är att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Av pensionsbolaget Alectas beräkningar framgår plånbokseffekterna tydligt; en tjänsteman med en ingångslön på 26 500 kronor och en löneutveckling på drygt tre procent om året, som börjar arbeta vid 25 år i stället för vid 30 år, får över 6 000 kronor mer i pension per månad.

Den svenska etableringsåldern på arbetsmarknaden är i dag 26 år, en radikal förändring mot början av 1990-talet då den låg kring 21 år. Den genomsnittliga examensåldern från universitet och högskola har samtidigt skjutit i höjden och ligger numera på nästan 30 år, bara de isländska studenterna är äldre, vilket kan jämföras med OECD-snittet på 26,6 år.

Arbetsmarknaden behöver reformeras för att bättre tillvarata människors arbetsförmåga oavsett ålder. Ökad flexibilitet ifråga om arbetstid, med respekt för att förutsättningarna kraftigt varierar beroende på yrke och bransch, men också bättre möjlighet att växla spår senare i livet är en förutsättning för en välfungerande arbetsmarknad. Här spelar arbetsmarknadens parter en viktig roll.

Dagens situation är ohållbar, för individ som för system. Det är dags att göra upp med föreställningen om att livet måste nå sin topp mellan 30-35; att göra karriär samtidigt som många står i beredskap att bilda familj skapar bara onödig stress. Bättre att se arbetslivet ur ett längre perspektiv och fördela arbetsåren över en längre tid. En tid som kan betyda senareläggning av pensionen, likväl som ett tidigareläggande av arbetsmarknadsinträdet.

En tjänsteman med en ingångslön på 26 500 kronor och en löneutveckling på drygt tre procent om året, som börjar arbeta vid 25 år i stället för vid 30 år, får över 6 000 kronor mer i pension per månad.

Alice Teodorescu, Jurist och borgerlig opinionsbildare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

PensionPensionärer

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev