Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Annika Ekvall: Det kan vara svårt att göra åt pengarna

Det är en ganska märklig ordning att cheferna på statliga myndigheter får veta vilka medel de har till sitt förfogande först ett par månader in på det ettåriga budgetåret. Det är inte helt lätt att kombinera med den svenska arbetsrätten eller regelverket för upphandlingar.

Publicerad: 15 december 2021, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Budget 2022Annika EkvallUpphandlingsarbeteRekrytering

En av skillnaderna mellan att arbeta på en statlig myndighet jämfört med i en kommun är budgetprocessen. I kommunen äskar nämnderna medel i februari. I juni fördelar fullmäktige medel till nämnderna, som i sin tur antar sin budget runt oktober. Processen ser lite olika ut i olika kommuner förstås, men i stor sett går det till så här. Som kommunal chef har man då ett par månader på sig att fixa till detaljbudgeten, som oftast är klar före nyår.

För statliga myndigheter kommer processen i gång mycket senare. Ingen har väl missat att riksdagen röstade fram en budget så sent som 24 november. Innan pengarna har tröskats ned genom regleringsbrev och fördelningsmodeller så är man inne i februari eller mars. Och då har ju året redan börjat.

Politiker är ju förtjusta i satsningar. Inte så sällan handlar dessa om anslag till olika myndigheter. Så om den verksamhet man själv arbetar på blir föremål för en satsning i budgetpropositionen kan man få en del extra resurser. Det mesta av våra kostnader är ju personal. Men man vet alltså inte förrän en bit in på året om man har råd att rekrytera. 

Säg att min verksamhet får medel för att rekrytera tre heltider. Jag vet säkert i början på mars att jag får pengarna, sätter ut en annons och intervjuar så fort det går. Hittar jag då kvalificerad personal som är lediga kan de kanske börja i maj. De flesta har dock redan ett jobb med uppsägningstid, så augusti är mer rimligt. För att göra åt de anslagna medlen för tre årsarbetare skulle jag behöva rekrytera sex till sju personer som börjar i augusti, annars blir det pengar över. Fast de måste ju vara beredda att sluta igen i december. Får man medel för nästa år också så det är ju fortfarande bara till tre personer. 

Men det finns ju konsulter? Ja, men här gäller upphandlingsregler som gör att det även tar tid att anlita dem. Det kan alltså vara ganska svårt att göra av med de medel man fått. 

Men kan man inte skriva kravprofiler och sätta ut annonser i förväg? Jodå, vi gör det. Vi skärskådar budgetpropositionen noga och försöker översätta den till vår egen verksamhet för att korta ledtiderna. Men som ni alla känner till så vann oppositionens förslag, inte regeringens. Och i det förslaget fanns andra satsningar. Om det som man själv skulle fått i regeringens förslag inte finns med i den framröstade budgeten så gäller det att man inte kommit för långt i sina förberedelser.

Det är egentligen en ganska märklig ordning att man får veta vilka medel man har till sitt förfogande ett par månader in på budgetåret. Och att budgeten är ettårig. Det är inte helt lätt att kombinera detta med de regelverk som gäller på svensk arbetsmarknad eller för upphandlingar. Man tycker ju att regering och riksdag borde vara väl medvetna om dessa regelverk, det är ju de som har beslutat om flera av dem. 

Som tur är kan många chefer i offentlig verksamhet ändå manövrera detta riktigt bra. Fingertoppskänsla och en rejäl dosis is i magen är vad som behövs. På något sätt går det ändå. Och givetvis blir vi jätteglada för satsningar på vår verksamhet, det finns mycket viktigt som behöver göras.  

Men visst drömmer man ibland om lite mer framförhållning och långsiktighet. 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Annika Ekvall

Skribent och chef med lång erfarenhet av offentlig sektor

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev