Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Mats Reimer: Den kroniska bristen på vårdplatser försämrar vården för alla

Om antalet dyra slutenvårdsplatser kan minskas genom moderniserad vård är det förstås utmärkt. Men ofta är de försvinnande vårdplatserna för barn resultatet av sparbeting eller brist på barnsjuksköterskor.

Publicerad: 15 november 2021, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VårdplatserBarn

I mitten av förra månaden invigdes Nya Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg med tal av drottningen. Denna nyhet överskuggades dock helt av krisrapporter från barnakuten och vårdavdelningarna. 

En bieffekt av pandemins sociala distansering, och hemmaisolering vid minsta snuva, blev att övriga smittsamma sjukdomar drastiskt minskade. Men alla de virusinfektioner som vi inte kan vaccinera mot går inte att skjuta upp i längden, och nu sveper en tsunamivåg av andningssjuka småttingar in på akuten. RS-viruset är här med besked, flera månader innan det brukar komma, och vågen är högre och brantare än någonsin.

När jag var en oerfaren vikarierande underläkare på denna barnakut, långt innan Barnkliniken Östra Sjukhuset skaffade sig ett tjusigare namn, vill jag minnas att överläkaren som var bakjour bjöd på tårta, när vi en vinter i mitten på 1980-talet slog rekordet 100 akutpatienter på ett dygn. Denna höst ligger de ofta över 200 patienter dagligen, och rekordnoteringen för oktober lär vara 245. Dessutom är antalet tillgängliga vårdplatser betydligt färre i dag än när jag stod i första linjen; på den tiden fanns det dessutom ytterligare en göteborgsk barnklinik, belägen i Mölndal.

Om antalet dyra slutenvårdsplatser kan minskas genom moderniserad vård är det förstås utmärkt. Verksamma astmaläkemedel, nya vacciner, titthålskirurgi med kortare vårdtid, ingrepp och utredningar som lika gärna kan göras som dagkirurgi eller dagvård, ger besparingar som är motiverade. Men ofta är de försvinnande vårdplatserna för barn resultatet av sparbeting eller brist på barnsjuksköterskor. Och ibland ger det ena det andra; mitt minne av 1990-talskrisens nedskärningar var att luften först gick ur systemet, och sedan ur personalen.

Ofta följs nedskärningar av ihåliga uttalanden från chefer att det minskade antalet vårdplatser inte påverkar patientsäkerheten. Det är naturligtvis inte sant. Om jag som jourläkare känner mig nödgad att skicka hem en patient jag helst hade lagt in för observation, då är patientsäkerheten satt i fara.

När jag hade mitt allra första läkarvikariat träffade jag den gamle provinsialläkaren som tjänstgjort i Gäddede, i Jämtlands norra hörn gränsande mot Norge. När han tillträdde den nya tjänsten förmanades han av sin tidigare chef, kirurgöverläkaren: vad du än gör, öppna inga bukar i Gäddede. Men inom kort stod den nyblivne provinsialläkaren inför valet att antingen skicka patienten på en lång strapatsfylld transport till Östersund, eller att snabbt operera ut den inflammerade blindtarmen på plats. Det gick helt fint, med eternarkos på öppen mask.

Lika ålderdomlig som jag upplevde denna berättelse kanske dagens underläkare upplever mina minnen från 1980-talets vård. Mycket var sämre förr: vi visste mindre om många sjukdomar, hade sämre diagnostisk utrustning, färre verksamma läkemedel och inga datorjournaler. Men en del vård var mer human när vi hade fler vårdplatser. Det gick an att lägga in en mamma tillsammans med sitt barn när det hade svårt gå upp i vikt, där råd från vana barnsköterskor kunde vara det som löste problemet. Vi kunde till och med lägga in en otröstlig kolikbebis över natten, för att skicka hem båda föräldrar så att de äntligen skulle få sova ut.

Dagens akuta överbeläggningskris – när RS-virus gör att så många uttröttade spädbarn behöver syrgas, dropp eller sondmatning – är en extrem situation. Men under detta finns en kronisk brist på vårdplatser som är orimlig: både för barn, vuxna och gamla.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mats Reimer

Krönikör och barnläkare från Göteborg

Ämnen i artikeln:

VårdplatserBarn

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev