Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Gästkrönika

Dags att ta itu med våra ideologiska rötter

Den fulla sysselsättningens tidevarv är över. Då är det väl inte konstigt att några fortfarande försvarar välfärdsreformer som inkluderar alla svenskar. Och det går ingen knivskarp gräns mellan den reaktionära nostalgi som driver Sverigedemokraterna, och den som präglar Vänsterpartiet eller ännu mer Socialdemokraterna.

Publicerad: 3 oktober 2014, 04:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SocialdemokraternaVälfärdSverigedemokraternaVänsterpartiet

Låt oss fortsätta valanalysen genom att leta oss bakåt i tiden, långt bortom SD:s bruna förflutna, till den tid när Vänsterpartiet var paria och homosexualitet ansågs vara en sjukdom. Låt oss landa till och med bortom den tid när kallortstillägg, steriliseringar och judestämplade pass var på modet. Låt oss landa i början av 1900-talet och hos statsvetarprofessorn Rudolf Kjellén.

Det är kanske bekant att Kjellén – förutom att vara anti-demokrat, högerman och riksdagsledamot – också var den som laddade begreppet folkhemmet med politisk potens, samt grundade en tankeskola som kallas för geopolitik.

Han var höger och han förespråkade sociala reformer.

Kjelléns stora idé var att gifta samman socialisternas reform­program med den nationella samlingen. Han ville bekämpa den klasskampsbaserade socialismen och i stället ha politiska insatser som svetsade samman svenska folket, inte splittrade landet i stridande fraktioner. Han var dessutom svuren motståndare till liberalismens individualism. Vare sig klasskrig eller atomism var hans melodi.

Detta finurliga program, som i dag skulle ha betraktats som en politisk ”triangulering”, fiskades upp av Per Albin Hansson och gjordes till socialdemokratins adelsmärke.

Politiska partier talar gärna om folkhemmet, men väldigt sällan om Rudolf Kjellén. Att hans tankefigur om den nationella samlingen kring ett gemensamt socialt utvecklingsprojekt är gemensamt för alla partier hjälper inte. Något erkännande får han inte. Mer än av möjligtvis ett parti, nämligen Sverigedemokraterna.

Det är värt att reflektera över. Det som varit poängen med den svenska modellen har knappast varit den starka ideologiska konflikten mellan olika politiska inriktningar, utan snarare samförståndet kring vissa grundläggande principer. En av dessa har varit centreringen kring svenskheten och det nationella, där hela Sverige betraktats som ett gigantiskt bruk med några stora internationella företagsdrakar som tillåtits sluka allt syre, samtidigt som staten och organisationerna hittat en samförståndsmodell kring hur detta industriella monster ska drivas framåt med gemensamma krafter.

Och detta projekt vävdes in i en berättelse om folkhemmet, där vi allteftersom de välståndsbringande krafterna utvecklades tillät oss att gradvis höja statens ambitioner för medborgarnas välfärd, för att så småningom landa i principen om att endast det bästa är gott nog för folket.

Från vaggan till graven skulle vi hålla samman. Helt i Rudolf Kjelléns anda.

Men nu är det nya tider. Globalisering, urbanisering och ett språng in i en ny ackumulationsregim gör att den gamla hederliga nationella socialistiska kapitalistiska modellen faller samman. Den fulla sysselsättningens tidevarv är över. ”Vi” finns inte längre.

Då är det väl inte konstigt att några fortfarande försvarar de gamla hederliga kjellénska principerna om ett hem för hela folket. Om välfärdsreformer som inkluderar alla svenskar. Och det går ingen knivskarp gräns mellan den reaktionära nostalgi som driver Sverigedemokraterna, och den som präglar exempelvis Vänsterpartiet eller ännu mer Socialdemokraterna.

De är alla kjellénare på ett eller annat sätt. Kanske är det dags att vi tar itu med våra ideologiska rötter och funderar över om Kjellén behöver dekonstrueras.

Stig-Björn Ljunggren

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev