Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Brutal barnmorskebrist – fast pengar finns

Ett system kan bli så slimmat att det saknas utrymme för förbättringar. Även om det finns resurser för ny personal har ingen tid att handleda de nya.

Publicerad: 4 maj 2017, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsa

Så som välfärden, i synnerhet vården, skildras i medierna kan man få intrycket att sammanbrottet är nära. Personalen utför dagligen hjältedåd men hörs ofta sucka, numera även offentligt.

”Någonstans inuti vet man att man handlar fel, men omständigheterna tvingar fram ett beteende som även man själv uppfattar som felaktigt, men nödvändigt för att hantera arbetsdagen”, skriver operationssjuksköterskan Cornelia Kellner i Helsingborgs Dagblad.

Hon rekommenderar Region Skåne att intensivstudera Arbetsmiljöverkets föreskrift ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”, AFS 2015:4, om hur ohälsosam arbetsbelastning undviks. På webben finns en lättläst och handfast ”vägledning” att ladda ner.

I högtidstal brukar det heta att personalen är verksamhetens viktigaste tillgång. När personalen inte märker det blir de sjukskrivna eller slutar.

Ett system kan bli så slimmat att det saknas utrymme för förbättringar. Även om det finns pengar har ingen tid att handleda de nya. Energin går åt till att improvisera fram lösningar och sängplatser.

Förlossningsvården är ett exempel. Barnmorskebristen är brutal. Som Dagens Nyheter rapporterat finns det 1 500 behöriga sjuksköterskor som sökt till barnmorskeutbildningen utan att få plats.

För en barnmorskeexamen krävs närvaro vid 50 förlossningar. Universiteten kan skapa nya platser, men förlossningsvården kan inte handleda fler studenter. Problemet är likartat på alla områden: specialisterna är för få för att räcka till som handledare.

Dagens magiska formel bland vårdbyråkrater är ny ”kompetensmix”, lägg ordet på minnet. Ibland är det bra. Att sjuksköterskor tar över ansvar från läkare kan ge bättre kontinuitet. Sjuksköterskornas tidskrift Vårdfokus rapporterar om Brunflo: efter ett strikt sparprogram fick de anställda läkarna så hög belastning att ingen orkade stanna.

Erfarna distriktssjuksköterskor fick då börja sjukskriva. En modig enhetschef vågade försöka. Det handlar ofta om envisa infektioner. Efter en vecka krävs sjukintyg. Varför ska sjuksköterskorna då först tala med patienten, sedan hitta en läkartid och till slut beskriva fallet för en hyrläkare som aldrig träffat patienten?

Olika okonventionella lösningar måste prövas. Med den enorma ökningen av psykiska hälsoproblem måste det också där öppnas för nya behandlingsmetoder. Framgångsrika försök har gjorts med behandling via nätet, liksom med samtalsterapi i grupp.

Om en psykolog kan möta åtta unga i stället för en åt gången kan fler få hjälp. De har vi sett i den norska serien True selfie i SVT med psykologen Peder Kjøs. Som bonus uppstår nya sociala kontakter. Om patienter med likartade problem sammanförs kan det medföra en positiv revolution i vården.

”Nu är det dags att anställa fler sjuksköterskor i välfärden, när det finns pengar”, sa statsminister Stefan Löfven 1 maj. Om det vore så enkelt. Att det finns pengar innebär tyvärr inte att det finns personal.

Åsa Moberg, journalist och författare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Psykisk ohälsa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News