Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Bristande konkurrens devalverar skolan

570 av dem som påbörjade sin lärarutbildning i höst hade under 0,5 på högskoleprovet. Det höjer inte läraryrkets status. Och dessvärre är inget samhälle, ingen organisation, ingen skola eller relation starkare än dess svagaste länk.

Publicerad: 15 oktober 2014, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Kvalitet förutsätter konkurrens. Sedan barnsben får vi emellertid lära oss att det viktigaste inte är att vinna, så länge man deltar och gör så gott man kan. Konkurrens leder nämligen till sortering, hierarkier och i värsta fall att någon åker ut. I elitsportens värld är det okej; där hyllas vinnaren i pompösa ordalag och får dessutom rikligt betalt för sin prestation. I resten av samhället är det sisådär med både hyllningar och ekonomisk belöning. Sådant skapar ju klyftor, drar oss isär.

Ett samhälle som inte förmår bedöma och premiera prestation - och i förlängningen risktagande, ansträngning och förmåga att resa sig efter ett misslyckande - kommer navigera med godtycke och oberäknelighet som främsta ledstjärna.

Dessvärre är inget samhälle, ingen organisation, ingen skola eller relation starkare än dess svagaste länk. Därför spelar sällan kvantitet roll om kvaliteten är en bristvara. Olyckligtvis är det enkelt att kräva numerära ökningar i syfte att skapa förändring. Det visar på handlingskraft och döljer oftast den smärtsamma diskussionen om vad som kan definieras som kvalité. I det senare ligger nämligen en kravställan och i nästa led kännbara konsekvenser för den eller det som inte håller det uppställda måttet.

Den devalvering vi just bevittnar, inte minst på skolans områden, är en effekt av bland annat bristande konkurrens. För att komma in på Borås högskolas lärarutbildning räcker det med 0,05 poäng på högskoleprovet. För jämförelsens skull ska tilläggas att den som för enkelhetens skull chansar och kryssar A på alla frågor skulle komma upp i 0,4 poäng.

Av de som kom in nu vid höstterminen via högskoleprovkvoten, som sammanlagt består av runt 3500 lärare, hade 73 procent under 1,0 på högskoleprovet. Endast fyra procent hade över 1,5 och ingen nådde 2,0. 570 av dem som påbörjat sin utbildning i höst hade under 0,5.

I en intervju i Borås Tidning säger utbildningschefen på högskolan, som på intet vis är ensam om situationen, att lösningen på de rekordlåga antagningspoängen stavas färre högskoleplatser och därigenom ökad konkurrens och högre poängkrav. ”Men det går inte med lärarutbildningarna eftersom vi har ett uppdrag att massutbilda lärare.”

I den rödgröna regeringsförklaringen lyftes, föga förvånande givet nyvänsterns förakt mot alla som saknar universitetsexamen, behovet av fler högskoleplatser upp. Men om regeringen på allvar vill göra något åt den nedåtgående spiralen ser den istället till att öka kraven på lärarutbildningen och dess studenter, för att därefter ge sig på den sensationellt låga utbildningspremien i allmänhet och i synnerhet. Åtgärder av detta slag skulle effektivt höja läraryrkets status och attrahera studenter som i dag aktivt väljer bort läraryrket till förmån för Handels, medicin- och juridikstudier. Se där, något för ministern för ”högre utbildning och forskning”, som själv saknar examen, att bita i!

Ett samhälle som inte förmår bedöma och premiera prestation - och i förlängningen risktagande, ansträngning och förmåga att resa sig efter ett misslyckande - kommer navigera med godtycke och oberäknelighet som främsta ledstjärna.

Alice Teodorescu, Jurist och borgerlig opinionsbildare

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News