Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Jiang Millington: Betygssystemet gör att allt fler elever misslyckas i skolan

Dagens skola sorterar in barn i dugliga och odugliga och producerar utanförskap på löpande band.

Publicerad: 23 juni 2021, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

BetygUtbildningNPF

Jag förstår mig inte på betyget F. Varken som betyg i grundskolan eller som slutbetyg i årskurs 9, eftersom det inte är något slutbetyg.

Rätten till grundläggande utbildning är ett fundament för ett fungerande samhälle. Det är så basalt att vi tar det för givet och det motsatta vore helt otänkbart. Allting bygger på att människor kan läsa, skriva, räkna och uttrycka sina åsikter. På att människor bidrar till det gemensamma och delar en gemensam förståelse för vad som är viktigt. Det fundamentet läggs genom en likvärdig och gemensam utbildning för alla barn och unga mellan 6 och 16 år.

LÄS OCKSÅ: Mats Reimer: Tänk om – låt fler barn få möjlighet att gå i särskolan 

Resurser borde, med andra ord, läggas på att se till att varje ung medborgare klarar den utbildning som grundskolan erbjuder. I stället har betygskriterier och betygssystem reformerats så att det blivit allt svårare för allt fler att nå kunskapsmålen. Med den nya läroplanen 2011 följde ett helt nytt betygssystem, som skulle ge större precishet och rättvisare bedömning. 

Men, som skolforskare påpekat, har betygsskalan gjort det betydligt svårare att nå höga betyg, eller betyg över huvudtaget. Enligt beräkningar från bland annat KTH motsvarar: A betyg 5 eller MVG, betyg C motsvarar 4 eller VG och E motsvarar betyg 3 eller G. F motsvarar ett streck eller IG. Gapet mellan E och F är enormt. Och kriterierna ger inga möjligheter att ge godkänt betyg. För varje steg på betygsskalan måste samtliga kriterier för de lägre betygen också vara uppfyllda. Fler än tidigare blir underkända med dagens betygssystem.

Med den nya läroplanen lyftes också viktiga förmågor fram som genomsyrar alla bedömningsgrunder. Det handlar om förmågan att analysera och beskriva orsaker, konsekvenser och samband. Om att kunna motivera, argumentera och resonera. Om förmågan att tolka, värdera och reflektera. Att självständigt ta ansvar för att söka, samla och strukturera information samt att förstå begrepp på djupet och kunna relatera och sätta in kunskap i nya sammanhang. 

Som företrädare för personer med autism och adhd har fört fram är det just dessa förmågor som brister för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det gör att en mycket stor grupp elever nu har enorma svårigheter att nå kunskapskraven. 

LÄS OCKSÅ: Elever med autism och adhd fråntas sin skolgång 

För elever med autism försämras skolresultaten för varje år och långt över hälften misslyckas med att nå gymnasiebehörighet. Enligt internationell och nationell forskning sorterar ungefär 8-10 procent av befolkningen under någon form av NPF-diagnos och vi räknar numera tusentals sådana elever som slås ut ur grundskolan.

På sociala medier diskuteras skolan flitigt, inte minst bland lärare med specialpedagogisk examen. Djupa skiljelinjer går mellan de som anser att alla elever kan, bara de får rätt förutsättningar och de som anser att skolan inte kan hålla på att tillrättalägga tillvaron för elever med särskilda behov. Livet ser inte ut så, påpekar de. 

LÄS OCKSÅ: Gör inte diagnosen NPF till norm inom specialpedagogiken 

Men det gör livet visst. Det finns behov av många typer av människor, inte enbart intellektuella akademiker. Vi behöver människor med förmåga att se tillvaron ur olika perspektiv, som kan tänka nytt och annorlunda, är kreativa och har oändligt med energi. Vi behöver också personer som vill upprätta status quo, som trivs med att utföra repetitiva uppgifter, som är noggranna och ser detaljer. 

Skolan stöter bort elever som inte passar in i en snäv ram. Den sorterar in barn i dugliga och odugliga och producerar utanförskap på löpande band. Ett välfärdssamhälle värnar inte endast om de lättlärda och älskvärda eleverna och bestraffar dem som inte passar in. 

Grundläggande utbildning är en mänsklig rättighet. Det innebär skolplikt, men det innebär också en samhällelig plikt att se till att alla barn kan tillgodogöra sig sin utbildning. Det är inte välgörenhet – det är kollektiv självbevarelsedrift. 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jiang Millington

Krönikör, författare och fristående debattör

Ämnen i artikeln:

BetygUtbildningNPF

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev