Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Betygen är skolvärldens enda fungerande valuta

Ett av skolans verkligt oroande problem är att dess viktigaste valuta, betygen, är i rejäl gungning. Om slutbetygen tappar sin funktion som kunskapsindikator och urvalsinstrument hotas hela utbildningssystemets legitimitet. Det finns inget realistiskt alternativ till betyg - därför måste vi diskutera hur de kvalitetssäkras.

Publicerad: 11 juni 2015, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

BetygPisa

Lärarna i landets drygt 1 500 grundskolor har nu satt slutbetyg för niondeklassarna. Frågan som omedelbart inställer sig är om de kommer att sätta betyg som eleverna inte är värda.

Kort sagt, betygsfuskar lärarna i skolan?

För det är väl vad forskare, experter och politiska tyckare antyder när de envisas med att jämföra de faktiska slutbetygen med utfall i bristfälliga nationella prov och tveksamma Pisa-tävlingar.

Eftersom betygen överstiger de nationella provresultaten verkar begreppet ”betygsinflation” ha etablerats som en sanning trots att det är, minst sagt, omtvistat. Den mest signifikanta variationen i resultat finns faktiskt mellan elever i en och samma grundskola.

Så ett av skolans verkligt oroande problem är att dess viktigaste valuta, betygen, är i rejäl gungning. När en valuta attackeras av spekulanter kommer den att förr eller senare devalveras eller överges.

Om slutbetygen tappar sin funktion som kunskapsindikator och urvalsinstrument hotas hela utbildningssystemets legitimitet. Elever kan inte söka vidare med mjuka omdömen eller salsa, utan bara med faktiska slutbetyg. Det finns inget realistiskt alternativ till betyg och därför måste vi diskutera hur de kvalitetssäkras.

I förra numret av Dagens Samhälle intervjuade vi den brittiske utbildningsgurun James Nottingham, som driver företaget Challenging Learning. Hans konsulter turnerar ständigt i kommunerna med synpunkter på skolans form och innehåll. James Nottingham levererade flera hårdkokta uttalanden:

”Pisa är en fullständig bluff.”

”De svenska nationella proven är helt meningslösa.”

”Prov är som en yxa; de kan användas för att hugga ved eller för att skada människor.”

Ja, statistiska tester som Pisa och timss som bara görs med 3–4 års mellanrum tillmäts alldeles för stor vikt. Och Sveriges nationella prov håller låg kvalitet. De är inte standardiserade, omfattar bara tre ämnen, kan inte jämföras över tid och förberedelserna stressar lärare och elever.

Slutbetygen i nian förbättras alltså stadigt. Det gäller inrikes födda oavsett ursprung (nyinvandrade elever har förstås sämre skolresultat). Men på grund av debatten kring Pisa, timss och nationella prov underkänns ofta den enda hårdvaluta skolan har med argumentet ”se där, betygsinflation!”.

För att långsiktigt värna betygens värde bör vi snabbt reformera det nationella provsystemet, kvalitetssäkra provrättning samt drilla rektorer och lärare i ledarskap så att de själva kan återta makten i skolan. Utöver undervisning ingår att etablera ordning och reda på arbetsplatsen och köra ut fridstörare, mobiltelefoner, flumpedagoger, hörselkåpor och knasföräldrar. Lätt att säga, visst. Men vad är alternativet?

För att långsiktigt värna betygens värde bör vi snabbt reformera det nationella provsystemet, kvalitetssäkra provrättning samt drilla rektorer och lärare i ledarskap så att de själva kan återta makten i skolan.

Mats Edman, Chefredaktör Dagens Samhälle

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BetygPisa

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News