Sigrid Melchior: Astra Zeneca utmanar redan sköra relationer

I förra veckan beslöt EU-ländernas ambassadörer att göra ett avsteg från den modell som man hittills haft för att fördela vaccindoser inom EU, nämligen utifrån befolkningsmängd. I stället ska tre miljoner ur en kommande omgång om tio miljoner doser från Pfizer-Biontech ges till Bulgarien, Kroatien, Estland, Lettland och Slovakien. Och övriga sju miljoner doser fördelas som vanligt.

Bakgrunden till beslutet är att de fem länderna laggar efter i vaccinationstakten. Sverige med en befolkning på tio miljoner invånare har hittills tilldelats drygt två miljoner vaccindoser, alltså i runda slängar en dos för var femte invånare. Medan Bulgarien, med 7 miljoner invånare bara fått 700 000 doser, alltså en dos på tio invånare.

De doser som EU gemensamt beställt har alltså fördelas lika mellan medlemsländerna. Men tidigare i år tackade några, relativt fattiga EU-länder, nej till sin tilldelning av vaccin från Pfizer- och Moderna, eftersom de trodde att Astra-vaccinet snart skulle komma i överflöd.

Astras vaccin kostar mindre än en tiondel än Pfizer och Moderna. De dyrare doser som fattiga EU-länder valde bort köptes raskt upp av Danmark, Tyskland och Frankrike. När Astra sedan inte levererade, visade kalkylen vara fatal.

Ett vanligt påstående i dag är att EU-länderna är senfärdiga i att vaccinera sina befolkningar. Israel, USA och Storbritannien har kommit mycket längre. Men att det går långsamt i EU beror framför allt på att det inte finns fler doser av godkänt vaccin tillgängliga.

I förra veckan flyttade regeringen fram det svenska vaccinmålet. Tidigare hade man sagt att alla som vill ska kunna få sin första vaccinspruta till sista juni. Nu ändrades prognosen till mitten av augusti.

Bristen på vaccin i EU beror framför allt på Astra Zeneca. Pfizer-Biontech och Moderna har under det första kvartalet levererat enligt kontrakten med EU. Men Astra har fram till mars i år bara levererat omkring en tredjedel av det som EU skrivit kontrakt på – 30 miljoner doser i stället för 90. I nästa kvartal väntas företaget bara leverera hälften av vad man lovat.

Enligt EU:s kontrakt med Astra ingår två brittiska fabriker i vaccinproduktionskedjan. Men enligt Storbritanniens kontrakt med Astra ska britterna först förses med vaccin innan något exporteras – någonting som Astra inte hade informerat EU om.

Inga Astra-doser som producerats i Storbritannien har alltså exporterats till EU. Samtidigt har 21 miljoner EU-producerat vaccin gått åt andra hållet, framför allt Pfizer-Biontech-doser.

Detta är bakgrunden till den pågående vaccinkonflikten mellan EU och Storbritannien, där EU nu hotar att stoppa framtida exporter. Det är särskilt känsligt eftersom den brittiska vaccinationsstrategin har varit att ge så många som möjligt en första dos, och man har utgått från att dos nummer två kan importeras i ett senare läge.

Astra Zenecas produktionsmiss prövar alltså den av brexit mycket sköra relationen mellan EU och Storbritannien. Och även solidariteten mellan EU-länderna prövas.

På mötet i förra veckan, då de fem fattiga EU-länderna tilldelades mer än sin beskärda del för att täcka Astra-bortfallet, var det tre länder som försökte blockera beslutet: Österrike, Slovenien och Tjeckien.

Någon vecka dessförinnan hade den österrikiske förbundskanslern Sebastian Kurz på ett EU-toppmöte gått så långt som att hota att blockera ett kommande EU-gemensamt vaccininköp om inte Österrike får större tilldelning. Han fick nobben av sina EU-kollegor eftersom landet inte är lika drabbat som de fem.

Alla EU-regeringar pressas just nu hårt på hemmaplan för att vaccinationen går långsamt. Instinkten blir då att försöka roffa åt sig mer vaccin på bekostnad av andra, så som Österrike visat prov på. Det ger en fingervisning om hur huggsexan skulle ha sett ut om varje EU-land förhandlade och köpte upp vaccindoser på egen hand.