Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Är verkligen lönerna för låga i välfärden?

De låga lönerna är den gängse förklaringen till att sjukhusplatser stängs i brist på sjuksköterskor och till att vård- och omsorgslinjer på gymnasier knappt får några sökande. Men det finns många branscher som har så stark dragningskraft att lönerna där inte tycks spela någon roll. \

Publicerad: 14 januari 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Lönebildning

I välfärden saknas det folk på de flesta områden. Sjukhusplatser stängs i brist på sjuksköterskor. Vård- och omsorgslinjer på gymnasier runt om i landet har få sökande. Lönerna är för låga.

Den förklaringen är svår att svälja för den som tillbringat sitt yrkesliv i kulturbranschen. Det är en sektor som ofta möts med förakt eller ointresse men ändå har en så stark dragningskraft att lönerna inte tycks spela någon roll.

Gränsområden till kulturlivet kan ha samma lockelse. Unga står i kö för att få arbeta gratis i det omskrivna svenska modeundret. De mest attraktiva arbetsgivarna lär till och med kunna kräva att praktikanter betalar för sig. Varför inte? Utbildning brukar kosta pengar.

Personlig tränare är ett annat populärt yrke med ingångslön på sjuksköterskenivå. Många drömmer om skådespelarutbildning och teatern har dessutom ett starkt tryck av begåvade unga utan formell utbildning.

Vilken ingångslön gäller där? Fast anställning är en sällsynthet, men enligt Teaterförbundet är ingångslönen för de utvalda utan utbildning 17 579, med utbildning 22 710. Delade turer är nog mer regel än undantag, liksom scheman med helgjobb. Ob-tillägget för en ny skådespelare är 35-40 kronor i timmen på vardagkvällar (och hundra procent på röda dagar).

Uppenbarligen blir ingen skådespelare för lönens skull – även om filmstjärnor kan tjäna miljoner. De ekonomiska villkoren liknar författarnas: varje bok är som en lott i ett lotteri. De flesta försörjer sig på annat medan någon enstaka får en storvinst.

Ett annat eftertraktat område bland unga är arbete bland djur. Hästflickor gör enorma arbetsinsatser för ingen eller låg ersättning. Många vill arbeta med hundar.

Djur i vård och omsorg är ett område i stark tillväxt. Är det inte dags att kombinera de oattraktiva utbildningarna till impopulära låglöneyrken med statushöjande inslag från de populära?

Tänk äldreboenden med musik, skrivande, teater och film, där personalen hjälper de boende att dokumentera sina egna och barnbarnens liv. Eller personlig träning för alla boende? Det skulle vara en lönsam investering både ur hälsosynpunkt och för personalrekryteringen.

Visst måste välfärdens låga löner höjas, men ska vi behöva vänta på ett sådant underverk kommer vård och omsorg att hinna implodera av personalbrist. Det kostar mindre att göra jobben roligare, med mer makt över arbetets organisation och fler möjligheter till personlig utveckling.

Jag läser varje vecka om något nytt framgångsrikt projekt med sådana inslag, som fyra golden retriever-hundars kontaktskapande och lugnande effekt i Resen skole på Jylland i Danmark, i en skolklass med adhd-barn.

Hemma i Höganäs förgyller den italienska vinthunden Selma vardagen på äldreboendet Sälgen. Hon har ”en både uppiggande och lugnande effekt” på de boende. Om det var ett läkemedel skulle man säga att den kombinationen var en medicinsk sensation. Den hundansvariga sjukgymnasten Mia Åkerblom är ”Leva livet-inspiratör”, en titel som i alla bemärkelser pekar mot framtiden.

Uppenbarligen blir ingen skådespelare för lönens skull – även om filmstjärnor kan tjäna miljoner.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Lönebildning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News