Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Alla opinionsbildare går i klassiska fotspår

I Almedalen flockas landets experter på politisk kommunikation. De kommer från partier, PR-byråer och organisationer för att slåss om utrymmet inom den smala svenska ”åsiktskorridoren”. Slaget om makten äger i högsta grad rum i medierna. Problem formuleras, konflikter skapas och faktoider väger ofta tyngre än sanning. Fast hur mycket är egentligen nytt?

Publicerad: 26 juni 2014, 05:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


För att få lite perspektiv köpte jag en bok om en klassisk guru i opinionsbildning. Här summerar jag boken i fem regler. Den första regeln handlar om att skapa engagemang, till exempel genom stormöten och events, hos de egna anhängarna.

1. ”Hängivelse, glöd, längtan! Det är våra pelare. Vi måste vara bron till framtiden. Tro kan förflytta berg, men vi behöver kunskaper för att placera dem rätt.”

Opinionsbildning handlar mindre om kortsiktiga segrar, och mer om att långsiktigt ändra folks värderingar. Ibland kan budskapsnötandet bli tröttsamt, men regel nummer två kommer ingen undan:

2. ”Den mest briljante kommer att misslyckas såvida en fundamental princip inte ständigt är närvarande – att man måste begränsa sig till några få punkter och upprepa dem gång på gång. Genom tillräcklig repetition och psykologisk kunskap om människor kan man bevisa att en fyrkant är en cirkel. Det är endast ord, men ord kan formas tills de bär idéer såväl som förklädnader”.

Den tredje regeln kom före sociala och asociala mediers genombrott men håller än:

3. ”Vi måste betrakta pres­sen som ett gigantiskt tangent­bord, på vilket vi i såväl opposition som regerings­ställning kan spela på”.

Eftersom politiken är ett nollsummespel – bara en kan bli statsminister eller kommunstyrelsens ordförande – blir det oundvikligen konflikt och hårda ord. Det enda, enligt regel fyra, som räknas är att ta hem Vinsten:

4. ”Människan hedrar bara det hon erövrar eller försvarar. Opinionsbildning är inget för medelmåttor utan för praktiker. Det behöver inte vara förtjusande eller teoretiskt korrekt utan folkligt. Strunta i om talen är underbara, estetiskt eleganta eller får kvinnor att gråta. Enda poängen med ett politiskt tal är att övertyga folk om att vi har rätt.”

Slutligen, den femte regeln. Innerst inne ser vi väl krasst på människans tragikomiska natur. Gruppens, eller flockens, dynamik kan inte underskattas i opinionsbildning.

5. ”Människan är och förblir ett djur. Här ett rovdjur, där ett husdjur. Men alltid ett djur.”

Reglernas upphovsman? Intellektuell, filosofie doktor, kulturminister och Rikskansler i ett dygn, död genom självmord 1 maj 1945. Joseph Goebbels hette han.

Innerst inne ser vi väl krasst på människans tragikomiska natur. Gruppens, eller flockens, betydelse kan aldrig underskattas i opinionsbildningen.

Mats Edman, Chefredaktör Dagens Samhälle

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News