Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Alla lärare är inte lämpliga eller skickliga

Miljöpartiet vädjar om borgfred om skolan. Men det är problematiskt att Gustav Fridolin verkar ha gett upp tanken på att torgföra en självständig skolpolitik. Ska en olämplig lärares anställningstrygghet ställas mot ett barns rätt till bra undervisning? Till och med brittiska Labour vet svaret.

Publicerad: 19 januari 2015, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LönebildningLärarlöner

I kölvattnet av Decemberöverenskommelsen vädjar Miljöpartiet om borgfred om skolan. Men i praktiken är skiljelinjerna mellan de olika regeringsalternativen redan marginella. Och ingen enighet finns i sikte i frågor där den faktiskt hade behövts.

I åratal har den politiska konflikten kretsat kring de uppställda motsatsparen ordning eller frihet, disciplin eller kreativitet. Den debatten är filosofiskt och akademiskt intressant, men i praktiken sekundär. På dagens skolmarknad finns exempel både på den sorts skola som Folkpartiet favoriserar – läraren vid katedern, lugn och ro -och den antiauktoritära, individualiserade undervisning som både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vurmar för. Som förälder behöver du inte vänta på en regering som vurmar för den pedagogik just ditt barn vill ha eller behöver.

Handlar det om resurser? Mycket möda läggs, inte minst från den nuvarande regeringens håll, på att utmåla pengar som en avgörande skiljelinje. Det är dumheter; både som argument och i sak. Båda alternativen vill fortsätta höja anslagen, trots att Sverige sedan länge har passerat den kostnadsnivå där OECD anger att ytterligare generella resursförstärkningar har liten effekt.

Lärarens ställning? Både Alliansregeringen och den nuvarande rödgröna vill höja löner och status. Utmärkta ambitioner, förstås. Men svårare frågor återstår.

För faktum är att alla lärare vare sig är lämpliga eller skickliga, och detta problem kan inte bara hanteras genom att mer pengar tillförs. Idag kan en skola som kämpar för att vända låga resultat tvingas behålla en anställd som inte vill eller kan göra ett bra jobb och istället behöva sparka en mer engagerad och skicklig person som jobbat kortare tid. Så ser turordningsreglerna ut.

I England, där det politiska klimatet sannerligen inte är samförståndsinriktat, har höger och vänster enats om att barns rätt till god utbildning går före alla andra hänsyn. Till och med Labour har accepterat särregleringar som innebär undantag från gällande regelverk, vilket ger den nya ledningen möjlighet att lönesätta, rekrytera – och sparka – efter behov. Detta trots de brittiska lärarfackens starka protester.

Ingen kan klandra lärarfacken för att agera i sina medlemmars intresse. Men den intressegemenskap om löner och villkor som fack och personal delar får inte förväxlas med de avvägningar mellan olika intressen och målsättningar som skolan och politiken ska förena. När en olämplig lärares anställningstrygghet ställs mot ett barns rätt till bra undervisning ställs den sortens prioriteringar på sin spets. Just därför är det problematiskt att utbildningsminister Gustaf Fridolin(MP) verkar ha gett upp tanken på att torgföra en självständig skolpolitik (se t ex DN Debatt 5 jan Vi måste bli överens om skolpolitiken).

För oss som har en mer skeptisk grundhållning till politikens saliggörande krafter kan budskapet om nedgrävda stridsyxor och ökad vetenskaplighet verka lockande. Men skolan är en politisk styrd verksamhet, och det bör regeringens ansvarige minister stå för. Utan att gömma sig bakom fackförbund eller en selektiv läsning av vetenskapens rekommendationer.

Till och med Labour har accepterat särregleringar som innebär undantag från gällande regelverk, vilket ger den nya ledningen möjlighet att lönesätta, rekrytera – och sparka – efter behov. Detta trots de brittiska lärarfackens starka protester.

Karin Svanborg-Sjövall, vd för tankesmedjan Timbro

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LönebildningLärarlöner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News