Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Gästkrönika

Alarmismen gör att vi missar våra verkliga problem

Annie Lööf (C) är ganska ensam om att försvara vårdföretagares rätt att verka på samma villkor som andra företag. Men hur blir det om alla tror på ”larmversionen” i medierna? frågar sig Åsa Moberg.

Publicerad: 31 januari 2014, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Medelklassen sägs bli alltmer ovillig att betala skatt, för att välfärden monteras ner. Senast har tanken framförts i en debattskrift från SNS med åtföljande helsidesartikel i Dagens Nyheter (16/1). Författarna Annika Sundén, Torben M Andersen och Jesper Roine är alla nationalekonomer.

Deras utgångspunkt är att välfärden faktiskt försämras och att det då uppstår ett gap mellan verkligheten och förväntningarna. De missnöjda kommer att förlita sig på privata försäkringar och därmed bli mindre villiga att betala skatt.

Är det så? Blir välfärden sämre? Är människor mindre villiga att betala skatt? Samma dag fanns i många tidningar en liten, liten notis från TT: ”Allt bättre vård för äldre”, utifrån Öppna jämförelser 2013. Allt är inte bra, men förbättringsarbetet ger resultat, enligt Håkan Sörman på SKL.

Andra har pekat på att människor i allmänhet är nöjda med sina egna närkontakter med välfärdssystemet, men anser sig ”veta” att det är dåligt på andra håll. Det har vi läst i tidningen! Jag med.

Hur blir det om alla tror på ”larmversionen” i medierna? Det kan gå hur illa som helst, med Koppargården och Carema som typexempel: stor upphetsning över en vanvård som inte förekom – och ingen uppmärksamhet alls kring verkliga problem i sammanhanget.

Politisk panik uppstod, med desperat kamp om vem som kan vara mest emot vinst. LO tycks ha sansat sig, men Annie Lööf (C) är ganska ensam om att försvara vårdföretagares rätt att verka på samma villkor som andra företag.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt öppnade i Ekots lördagsintervju 21/12 för privata företag på flera områden, som hem för vård och boende. I HVB-hemmen har det offentliga av tradition överlåtit ett tungt vård- och omsorgsansvar till privata utförare. De är ibland dåliga och ibland bra, precis som de offentligägda.

I offentlig regi drivs många usla inrättningar, utan att någon därför kräver att ansvariga landsting eller kommuner bör läggas ner. Tvärtom! Stödet för offentligt driven verksamhet är närmast absurt: den är bäst, oavsett om den är bra eller dålig. Och viljan att betala skatt är rekordhög.

I en krönika i SvD (18/1) konstaterar Richard Swartz att människor i Sverige utan att bråka betalar uppemot hälften av vad de tjänar till samhället: ”Det gränsar till ett mirakel samtidigt som en sådan välfärdsstat fungerar oändligt mycket bättre och mer dynamiskt är någon annan känd samhällsorganisation.”

Ingen skryter i dag med svarta inkomster. Allt fler skatteparadis öppnas för svensk insyn och åtgärderna mot penningtvätt blir mer effektiva. En socialdemokratisk regering hade inte kunnat genomdriva ett sådant skifte, det krävdes en borgerlig allians som inte mötte opposition i frågan.

Ingen vinner i dag på att försöka smita från skatten, inte ens riskkapitalbolagen som står där med sina svårsålda vårdföretag. Och det spelar ingen roll hur många som påpekar att välfärden nu får mer pengar än förr: medelklassen kräver ändå att få vara med och förbättra den genom att slippa nya skattesänkningar.

PROVA Denna krönika publiceras i tidningen Dagens Samhälle, nr 2/2014. Du kan ladda ned hela tidningen här eller gratis prova på att prenumerera här.

Hur blir det om alla tror på ”larmversionen” i medierna? Det kan gå hur illa som helst.

Åsa Moberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev