Den som är under 25 år anses inte mogen nog att fatta beslut om att sterilisera sig. Det låter som en rimligare åldersgräns även för hormonbehandling som avser att förändra en frisk kropp och skapa ett livslångt vårdbehov.

Vi behöver hitta tillbaka till en skola för alla. En skola där alla elever får goda kunskaper, känner trygghet och får lyckas.

Det är en ganska märklig ordning att cheferna på statliga myndigheter får veta vilka medel de har till sitt förfogande först ett par månader in på det ettåriga budgetåret. Det är inte helt lätt att kombinera med den svenska arbetsrätten eller regelverket för upphandlingar.

Akutplatser är bara ett sätt att hantera hemlösheten, de gör inget för att bekämpa orsakerna till den.

Kan vi tänka oss någon situation där det är önskvärt att sjuka människor går till jobbet och smittar ned varandra? Det är bättre om någon är hemma en gång för mycket än en gång för lite. Karensdagen måste tas bort permanent.

Det politiska landskapet håller på att förändras. Till skillnad från den klassiska motsättningen mellan höger och vänster förenas numera såväl rika som fattiga, välutbildade som lågutbildade kring att antingen skylla sina krossade livsdrömmar på invandrare eller staten.

Priset för att engagera sig i samhällsdebatten och att ta på sig ett ledaruppdrag är högt, ibland orimligt högt. Det är dags för skärpning. Vi har många stora och komplexa frågor framför oss som måste lösas.

Att föda på sitt lilla lokala BB kan både framstå som tilltalande och tryggt. Men händer det något är det en falsk trygghet, då även lågriskförlossningar ibland drabbas av oväntade komplikationer som personalen inte kan hantera.

Återigen ska ”vildmarken” bebyggas och bebos för ett högre nationellt syfte. Men frågan är vem som egentligen tjänar på ingreppen i norrländsk natur och samhällsliv.

Nu ökar smittan igen och vi kommer med all sannolikhet att behöva leva med fler restriktioner under vintern. Men jag är övertygad om att vår strategi, som i så hög grad bygger på tillit till individens eget ansvar, är mer hållbar än stenhårda lagar och kontroller.

För sex år sedan utmålades Polen som en av EU:s största bovar, eftersom landet vägrade ta emot fler flyktingar. Nu ses polackerna snarare en sorts hjältar som håller emot trycket. Allt prat om medmänsklighet, humanism, progressivism är som bortblåst i debatten i såväl Europa som Sverige.

Vill vi råda bot på matfattigdomen räcker det inte med att vara snäll i december. De som befinner sig längst nere på samhällsstegen ska inte vara beroende av allmosor. Då hanterar vi bara utsattheten, men gör inget åt den.

Det pratas om digitalt utanförskap. Men ofta handlar det om att människor ställs utanför på grund av dåligt utformade tjänster och verktyg, skriver Dagens Samhälles nye krönikör Jonas Söderström.

Det vore olyckligt om skolan hamnade i ett läge där vi tvingats ge upp och anställer fjärrlärare i olika ämnen. Det blir något av en dystopi om lärare sitter i storstäder eller på Rivieran och undervisar elever som bor i glesbygd.

Nästan alla verksamheter i den offentliga sektorn skulle gynnas av mer resurser. Men ska pengarna göra verklig nytta behövs mer analys av var stöten ska sättas in.

Tanken med att säga funktionsvariation i stället för funktionsnedsättning är så klart att det ska vara mer inkluderande och mindre stigmatiserande. Det är det inte.

Kanske var man inte alls oönskad, oälskad, oplanerad. Kanske blev man aldrig bortvald. Utredningen av Sveriges internationella adoptionsverksamhet är nödvändig – myndigheter och makthavare har i decennier haft kunskap om att barn stulits och att mödrar hotats eller lurats att ge ifrån sig sina barn.

Det inte räcker med ord på ett papper. Det krävs ett tydligt och målinriktat arbete med att leva en organisations värderingar – och som vanligt är det avgörande hur ledningen agerar.

Om antalet dyra slutenvårdsplatser kan minskas genom moderniserad vård är det förstås utmärkt. Men ofta är de försvinnande vårdplatserna för barn resultatet av sparbeting eller brist på barnsjuksköterskor.

En röst på SD har för många tidigare S-väljare blivit den ultimata revolten. Men missnöjet har djupa rötter – ända tillbaks till 1990-talskrisen och det svenska EU-inträdet.

Vilka bieffekter får smockan som coronakommissionen delar ut till Folkhälsomyndigheten och regeringen i sin senaste rapport. Kommer någon våga ta ansvar i ett osäkert läge om man vet att man så lätt blir uthängd efteråt?

Under de senaste åren har i alla fall jag fått känslan att många på högerkanten gått och hoppats på att valet 2022 kommer att resultera i ett maktskifte som gör att vi går från ett sorts Sverige till ett annat. Men frågan är om det blir så.

När städer växer krymper avståndet mellan nybyggda bostadsområden och de i industriområden placerade boendena för utsatta och hemlösa. Hur löser man de konflikter som uppstår när olika verkligheter och behov krockar?

Var hittar elever sin motivation att anstränga sig i skolan? Är det i hemmet, bland kompisar eller i klassrummet? Om eleven inte får sin motivation hemifrån så ska skolan bidra, men hur?

När de basala hygienrutinerna inte upprätthålls är det farfar på hemmet och den personal som vårdar honom som betalar priset. Tänk på det nästa gång din verksamhet ska få tillsyn av de kommunala hälsoskyddsinspektörerna.

Att angripa påhitt som bara bekräftar läsarnas fördomar kanske skapar en mysig stämning runt fikabordet, lägerelden eller bland läsarna på sociala medier. Men den den sortens skriverier utvecklar oss inte. Den lär oss ingenting. Vi får inte den opinionsjournalistik vi behöver – utan den vi förtjänar. Och klickar på.

I våra socioekonomiskt utsatta områden skolas små barn in i en kultur som handlar om att starkast vinner och att alla medel är tillåtna. Beter man sig bara tillräckligt vidrigt vågar ingen höja rösten. Vilket enormt svek det är från samhället.

Den senaste Stockholmsdebatten visar att staden är norm och att snart nog alla andra sätt att leva på betraktas som suspekta avvikelser. En mindre ytlig diskussion låter som vanligt vänta på sig.

Det är inte alltid lätt att göra men det går att träna sig i hur man tar till sig verksamhetsfakta. De medarbetare och chefer som kan ta till sig insikten om att de bör använda fakta som grund för förbättring står bättre rustade inför framtiden.

Varje gång medier medverkar till att sprida myter och desinformation om borrelia undergrävs infektionsvården. SVT borde därför aldrig ha tagit in dokumentären ”Fästingkriget” som är full av faktafel och dessutom sprider konspirationsteorier.