Gästkrönika

Varken vargen eller epatraktorn ligger bakom SD:s lyft på landsbygden. Kanske inte ens invandringen. Andra, långt viktigare frågor ligger bakom och dessa borde medierna ha lyft för länge sedan.

Sorgligt att kunskapen om palliativ vård inte slår igenom i daglig sjukvård.

Slät och grå, utan knappar, reglage eller andra ledtrådar – dosan hade kunnat vara till för nästan vad som helst. Men för att digitala prylar ska ha ett värde måste det vara tydligt hur de ska användas, skriver Jonas Söderström..

Vem vill bli politiker om det handlar om vem som har vassast armbågar, vem som är mest förslagen, slug och hårdhudad?

Är Folkhälsomyndigheten rädd för att låta moraliserande? undrar läkaren Mats Reimer.

Högerblockets anklagelse att MP vill göra ingrepp i folks vardag klingar falsk. Även de tidigare liberalerna i M och L viftar med batongen och talar om hur friheten bör begränsas.

Diskrepansen mellan vision och verklighet är så flagrant att det är direkt pinsamt.

Överrumplad insåg jag att jag fått en fungerande betallösning utan ansträngning. Sådan är god design.

Fokuset på auktoritet och bestraffning i skolan kommer att ytterligare minska intresset för att hjälpa elever som beter sig normbrytande. Risken att ännu fler elever med NPF sorteras bort är enorm, skriver Jiang Millington.

”Det ska vara lika i hela landet.” Det kunde vara utdrag ur vilket partis valprogram som helst. Jag vill börja med att klargöra min uppfattning: jag tycker inte att det ska vara lika i hela landet, skriver Oliver Rosengren (M).

Att driva en liten kommun är i sak inte krångligare än att driva en stor. Det är bara annorlunda och, tycks det, svårt för statsmakterna att sätta sig in i, skriver Britta Flinkfeldt (S).

Att miljöförvaltningen i Göteborg mätt buller på fel sätt och debiterat krögarna för kontrollerna riskerar att skada förtroendet för rättsstaten. Men om politikerna snålar på skattemedlen så blir förvaltningen tvungna att jaga debiterbara timmar.

Det är i det lilla livet som högtidliga formuleringar om allas lika värde manifesteras. Därför är det livsviktigt att skapa förutsättningar också lokalt.

Här en liten ordlista med förklaringar till några vanliga it-termer, som gris, häst och ko(stig). Ta det lugnt i sommar!

Oviljan att betala för vår gemensamma välfärd är ett hot.

Varför visar näringslivet inte större intresse för det samhälle som företagen är beroende av och ska verka i? Mest svårbegriplig är bristen på engagemang vid nyetableringar.

Här måste vårdens chefer gå in och hjälpa medarbetarna, skriver Mats Reimer.

Det talas mycket om tillit nu för tiden. Men vad betyder ordet egentligen i praktiken?

De lågt hängande it-frukterna plockade vi för länge sedan. Nu jagar vi marginella eller imaginära fördelar. Och priset är högt.

SKR har fler och värre problem än Anders Knapes avgång. Nu behövs en rejäl genomlysning av organisationen.

Allmänhetens förtroende är en ödesfråga för svensk offentlig sjukvård.

Personen med könsdysfori har en upplevelse och en erfarenhet vi måste acceptera, men en okritiskt bekräftande hållning från vården är knappast det etiskt riktiga.

Att landsbygdsfrågan är viktig sades också inför förra valet, men frågan försvann ju närmare valdagen vi närmade oss. Nu finns det ändå en rimlig chans. Kris och krig har fått många svenskar att tänka på landets beredskap och uthållighet.

Ännu en gång fokuserar Miljöpartiet på fel saker.

Jag önskar att alla vårdanställda känner stolthet över vad de åstadkommer, i stället för att malas ner av känslan av otillräcklighet.

Skolfrågorna reduceras till att handla om mobilförbud, om flumskola och om ”komplettering av marknaden” – när vi i stället behöver våga stå fast vid att låta all utbildning få utvecklas och mätas utifrån beprövad vetenskap.

Stödet för stora vinster inom skolans värld är lågt även bland väljare till höger. Det finns goda skäl till det.

Poängen med ett agilt arbetssätt är inte bara att lösningen blir bättre. Det handlar också om förmågan att göra saker snabbt – när det krävs.

Alla politik- och samhällsområden kräver sin idéproduktion för att vara relevanta. Med landsbygds- och regionalpolitiken har det varit lite så och så med nytänkandet och debatten.

Om man säger orden ”läkare”, ”prinsessa” eller ”bankdirektör” får de flesta en bild i huvudet. Men hur ser en offentlig chef ut?