Att landsbygdsfrågan är viktig sades också inför förra valet, men frågan försvann ju närmare valdagen vi närmade oss. Nu finns det ändå en rimlig chans. Kris och krig har fått många svenskar att tänka på landets beredskap och uthållighet.

Ännu en gång fokuserar Miljöpartiet på fel saker.

Jag önskar att alla vårdanställda känner stolthet över vad de åstadkommer, i stället för att malas ner av känslan av otillräcklighet.

Skolfrågorna reduceras till att handla om mobilförbud, om flumskola och om ”komplettering av marknaden” – när vi i stället behöver våga stå fast vid att låta all utbildning få utvecklas och mätas utifrån beprövad vetenskap.

Stödet för stora vinster inom skolans värld är lågt även bland väljare till höger. Det finns goda skäl till det.

Poängen med ett agilt arbetssätt är inte bara att lösningen blir bättre. Det handlar också om förmågan att göra saker snabbt – när det krävs.

Alla politik- och samhällsområden kräver sin idéproduktion för att vara relevanta. Med landsbygds- och regionalpolitiken har det varit lite så och så med nytänkandet och debatten.

Om man säger orden ”läkare”, ”prinsessa” eller ”bankdirektör” får de flesta en bild i huvudet. Men hur ser en offentlig chef ut?

Hanne Kjöllers ledartext om glesbygden får Po Tidholm att drömma om en ny skattereform.

Hade graviditet varit ett yrke hade skyddsombudet nog övervägt att stoppa verksamheten.

En inre dialog om hur vårt digitala frosseri bidrar till rovdrift på energi.

Våra stressade, inrutade arbetsliv får inte hindra oss att välkomna dem som ännu inte kan vårt språk eller våra rutiner.

För vissa anställda är medarbetarenkäten enda chansen att ropa på hjälp. Så varför lägger inte arbetsgivarna mer energi på att ta hand om resultaten?

Vargjakt, diesel, skogen? Nej. De frågor som är viktigast för människor utanför städerna är de frågor som är viktigast för alla.

Vi kan förstå. Vi kan rent av känna med soldaten. Men vi kan inte förlåta. Att döda ett barn är att döda ett barn.

Trots varningar om att Rysslands invasion av Ukraina också skulle ske på internet tog det inte många dagar förrän informationskriget var i full gång.

För arbetsgivare finns två vägar att hantera distansjobbande medarbetare: ökad tillit eller ökad kontroll. Jag är rädd för att det blir det senare.

Britta Flinkfeldt (S) väljer bort piska som verktyg för att få fart på arbetssökande. Och söker svar på hur norra Sverige ska hitta all arbetskraft som behövs i boomen.

När nu samarbeten med Ryssland avbryts runt om i världen finns det skäl för stat, kommuner, regioner och företag att ompröva även kinesiska affärsprojekt och vänortsavtal.

Tuffa misslyckanden i klassrummet hör numera till lärarnas vardag. Kanske handlar det om att centrala kunskaper saknas i lärarutbildningen?

Jag ska precis lugnande säga att det inte kommer hända. Men så minns jag min sons oro när nyheterna om covid-19 kom från Kina för två år sen och jag tvärsäkert sa att viruset aldrig kunde bli ett hot mot oss.

Efter Sovjetunionens fall bjöd Sverige farväl till allt vad lagerhållning och krisplanering hette. Nu måste vi anpassa vår energipolitik efter en helt ny värld.

Argumenten om nationell nytta av den gröna omställningen biter inte längre. Befolkningen behöver känna att något även kommer lokalsamhället till gagn.

Folkhälsomyndighetens senaste risk- och sårbarhetsanalys är oavsiktligt komisk.

Självklart ska digitaliseringsprojekt grundas i en idé om en konkret förbättring av verksamheten. Men det är designen som bär projektet den där sista, avgörande biten.

Uppenbara brott måste beivras – annars urholkas tilltron till myndigheterna. Men när man talar om krafttag och att vända på alla stenar glöms den kommunala tillsynen bort.

Vi vill inte inse att premissen som våra grannlandsrelationer vilar på är överspelad. Det samma gäller övriga Sveriges relation med Norrland.

Jag har mer än 30 orosanmälningar till socialtjänsten mot mig. Anledningen är att mina barn har diagnoser inom autism och adhd och att de under perioder inte klarat av att vistas i skolan.

I år har vintern varit tung och mörk. Nyårshelg med extrainsatta krismöten. Hela januari en kamp där vi omvandlat avdelning efter avdelning på Sahlgrenska universitetssjukhuset till covid-vård samtidigt som allt fler medarbetare varit frånvarande.

Om Sverige ska lyckas bli världsledande på digital design måste vi lära oss sätta användarnyttan framför tekniken, skriver DS krönikör Jonas Söderström.