Yrket är underbart men arbetsmiljön gör läkarna sjuka

Att kontaktyrken, det vill säga de som arbetar med människor och främst inom vård och omsorg, är överrepresenterade bland sjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa är känt. Nu har specialistläkare blivit ett högriskyrke för utmattningssyndrom (Socialförsäkringsrapport 2020:8) och även ST-läkare är i högre utsträckning drabbade. Försäkringskassans material samlades in 2018-19, det vill säga innan coronapandemin ytterligare påverkade den redan ansträngda arbetsmiljön på våra sjukhus.

Förutom en personlig tragedi med påverkan på familj och närstående, innebär en sjukskrivning även en stor förlust för sjukvården och samhället. En sjukskriven läkare innebär minskad sjukvårdsproduktion, minskad kontinuitet och ökad belastning på arbetsplatsen, vilket i sin tur riskerar att accelerera stresscirkeln för all personal på plats.

Ett arbetsmiljöproblem är vårdplatsbristen. När patienterna är fler än vad man kan ta hand om, och man måste tumma på sin egen inre kompass, upplevs etisk stress. Medicinskt ogrundade beslut – är målet en frisk patient eller att hålla budgeten? –  leder också till etisk stress. Organisatoriska förändringar som inte leder till förbättring, återkommande arbetsuppgifter som inte har uppenbart värde för patientvård och tar tid från meningsfullt arbete, bygger ytterligare på den etiska stressen.

Lösningen är bland annat ett ökat medicinskt ledarskap, det vill säga fler chefer med läkarbakgrund – och som har mandat att påverka. En chef ska även kunna leda och ha god kunskap om vad arbetsmiljön har för påverkan på medarbetarnas hälsa. En kombination av bra ledaregenskaper och kunskap att leda med medicinskt grundade beslut ger positiva effekter, såsom rätt prioriteringar och därmed mindre etisk stress och bättre sjukvård.

En annan del är att stärka fortbildningen. Fortbildning är ofta det första som dras in då budgeten inte hålls, trots att fortbildning är en förutsättning för hög kvalitet på vården och därmed leder till färre vårdskador, effektivare behandlingar och bättre arbetsmiljö. Fortbildning är också ett rekryteringsverktyg och ett sätt att behålla personal. Enda vägen framåt är en nationellt reglerad fortbildning, som tydliggör både arbetsgivarens och arbetstagarens ansvar och att tid och pengar finns avsatta.

Redan innan stressproblematiken uppstår ska arbetsmiljöproblem identifieras. Inom företagshälsovården vet man att läkares arbetssituation motverkar ett långsiktigt hälsosamt arbetsliv. Läkare inom företagshälsovården har specialistkunskap inom arbetsmedicin, och borde enhetligt över landet och i större utsträckning fungera som ett stöd både för arbetstagare och chefer.

I stället ser vi att företagshälsovården inte får den förstärkning som krävs. ”Behovet av utbildningar för företagsläkare är akut och nuvarande situation ohållbar”, skrev Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) i en rapport förra året (FHV 2019:2). I dag har 1 130 läkare specialistbevis inom området – men närmare 900 av dessa är över 65 år. Till skillnad från andra ST-utbildningar är det inte regionerna utan arbetsgivaren som finansierar utbildningen. Myndighetens slutsats var att det behövs en utredning, som nu pågår med slutredovisning i början av nästa år. Vi vill att företagshälsovårdens roll och möjligheter inom prevention och tidig arbetslivsinriktad rehabilitering stärks.

Det stigande antalet långtidssjukskrivningar måste få ett stopp. För att förbättra arbetsmiljön och därmed patientsäkerheten inom sjukvården behöver vi:

￭ ökat medicinskt ledarskap och mer fokus på värdet för patienterna,   
￭ ökat antal vårdplatser med rätt personalkompetens,
￭ en nationell reglering av läkares fortbildning,
￭ stärka och utveckla företagshälsovårdens roll och resurser och snabbt lösa utbildningsfrågan för företagsläkare.

Läkarnas arbetsmiljö är patienternas säkerhet. Varje läkare är en stor investering för samhället, och viktig för varje individ som behöver vård. Därför är läkares arbetsvillkor en samhällsfråga.

Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna

Ylva Rangnitt, styrelseledamot Svenska Företagsläkarföreningen