Vision: ”Ge alla anställda ett starkare skydd mot hat och hot”

Socialtjänsten har hamnat i skottgluggen för en omfattande desinformationskampanj som fått stor spridning på arabisktalande konton i sociala medier. Denna gång riktar sig hatet mot en hel yrkeskår och inte enskilda medarbetare. Samtidigt vet vi att det är lätt att med några få knapptryck ta fram information om var någon bor och om man har familj, och sprida dessa i sociala medier för att utöva direkta eller indirekta hot. 

Tyvärr är hot och koordinerade kampanjer mot socialtjänsten ingenting nytt. Närmare hälften av Visions medlemmar inom socialt arbete har utsatts för hot, hat, trakasserier eller personangrepp de senaste 12 månaderna, enligt en undersökning som Vision genomförde i höstas. Flera av de svarande menar att upplevelserna har förändrat deras beteende i privatlivet. Vidare har deras hälsa påverkats och många har övervägt att byta arbete eller uppdrag till följd av det som de har utsatts för. 

Att regeringen nu vill skärpa synen på brott mot vissa tjänstepersoner är därför bra och nödvändigt. Utredaren föreslår ett förstärkt straffrättsligt skydd som ska omfatta personal inom socialtjänsten, även de som inte arbetar med myndighetsutövning. 

Men tyvärr räcker det inte det för att motverka den utsatthet som många tjänstepersoner i dag upplever. Ett förstärkt straffrättsligt skydd måste omfatta alla yrkesgrupper som utsätts för hot eller våld i sin yrkesutövning. 

LÄS MER: TCO: Värna offentliga tjänstemäns oberoende och integritet 

Det spelar ingen roll om man jobbar som biblioteksassistent, handläggare, pedagog, receptionist, kundtjänstmedarbetare eller administrativ personal – för att nämna några av de yrkesgrupper som utsätts för hot eller våld på jobbet, enligt en ny undersökning från Vision. Alla behöver omfattas av samma straffrättsliga skydd som utredaren nu föreslår till socialsekreterare, journalister, lärare och personal inom hälso- och sjukvården. 

För det handlar inte om enstaka försök att påverka myndighetsutövning. Rädslan och tystnaden som följer av utsattheten för hat och hot påverkar den professionella yrkesutövningen inom alla välfärdens verksamheter. Fram växer farliga tystnadskulturer som begränsar handlingsutrymmet och riskerar att skada tilliten till våra demokratiska institutioner. 

Det existerar ingen ”quick fix” för att öka tryggheten på jobbet. Det som krävs är ett systematiskt förebyggande arbete ute på arbetsplatserna. Samtidigt måste de medarbetare som ändå drabbas omfattas av ett starkare straffrättsligt skydd. Vision ställer följande krav på regering och riksdag:

￭ Inför den straffskärpningsgrund som föreslogs i Blåljusutredningen (SOU 2018:2), där man som en försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet beaktar att någon utsatts med anledning av dennes yrkesutövning. 

￭ Utred hur det straffrättsliga skyddet kan stärkas gällande diffusa hot och trakasserier på jobbet.

￭ Fler polisanmälningar om hot, personangrepp och våld måste leda till utredning. Målsägande ska alltid få en återkoppling gällande förundersökningens resultat.

￭ Se över och förstärk möjligheten att få skyddade personuppgifter med anledning av yrkesutövning.

De som ska stödja och hjälpa andra måste själva vara trygga i sitt jobb, det är en del av samhällskontraktet. Vem ska annars våga arbeta i alla de viktiga yrken som utgör vår gemensamma välfärd?

Veronica Magnusson
Förbundsordförande Vision