Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Vision: Bra att kommundirektörers jobb börjar löna sig

Lönerna i den kvinnodominerade välfärden har alltför länge släpat efter, även på den högsta chefsnivån. Att kommundirektörernas arbetsinsatser börjar löna sig bättre är högst rimligt utifrån de enorma förväntningar som ställs på ledarskapet. Nu måste även chefsuppdrag längre ut i kommunernas organisationer prioriteras, stärkas och uppvärderas, skriver Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision.

Publicerad: 8 december 2021, 07:03

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

”Ledarskapet är av stor betydelse för att kommuner och regioner ska kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare i välfärden,” Veronica Magnusson.

Foto: Gustav Gräll


Ämnen i artikeln:

LönerTopparnas lönerRekryteringChefskapVision

Kommunchefernas löner har ökat dubbelt så mycket som arbetsmarknaden i stort de senaste fem åren, enligt en granskning av Dagens Samhälle. Det är positivt. Utifrån kommuners storlek, ansvar och komplexitet och i jämförelse med hur det ser ut i privat sektor är ledningsuppdrag i välfärden generellt sett för lågt värderade. 

Det är svårt att komma på någon annan verksamhet som är lika mångfacetterad, komplex och personalintensiv som en kommun. Kommundirektörer, deras ledningsgrupper, verksamhetsnära chefer och medarbetare har enorma förväntningar på sig. Det breda uppdraget, ansvaret och komplexiteten ska betalas bra. 

LÄS OCKSÅ: Experten: Därför rusar chefernas löner iväg 

Även små kommuner är stora organisationer med många anställda. Sveriges minsta kommun sett till antalet invånare, Bjurholm, har över 250 anställda. Det är i nivå med det som i svenskt näringsliv brukar beskrivas som stora företag. Endast en promille av Sveriges cirka 1,2 miljoner företag kvalar in i kategorin stora företag, det vill säga har 250 anställda eller fler. Sveriges största företag sett till antalet medarbetare är Volvo Cars AB med omkring 23 000 anställda i Sverige. Stockholms stad har omkring 42 000 anställda. 

Trots att kommunchefernas löner ökar är de fortfarande betydligt lägre än för motsvarande chefstjänster i privata näringslivet. Chefer inom kvinnodominerade verksamheter, som kommuner och regioner, har generellt haft en lägre löneutveckling jämfört med chefer inom mansdominerade verksamheter, till exempel det privata näringslivet. 

LÄS OCKSÅ: Stark trend: Nästan varannan kommunchef kvinna 

Dessa löneskillnader är strukturella vilket betyder att de inte kan förklaras av faktorer som olika krav i arbetet, prestation, ansvar eller andra skäl. Förklaringen är framför allt att kvinnor och män arbetar på olika delar av arbetsmarknaden och i olika yrken. Och att sektorer och yrken där kvinnor är i majoritet värderas lägre. Detta är förstås både orimligt och omodernt, och riskerar att sätta käppar i hjulet för kompetensförsörjningen i sektorn. 

Vision organiserar en stor andel av cheferna på alla nivåer i landets kommuner. När vi tittar närmare på medlemmarnas löner och zoomar in verksamhetsnära chefer, första linjens chefer, så kan vi konstatera att den kollektiva löneutvecklingen mellan 2015 och 2020 landat på cirka 18 procent. Medianlönen för första linjens chefer 2020 låg på 44 000 kronor. Det är ingen dålig lön men långt ifrån tillräckligt sett till uppdragens tyngd. 

LÄS OCKSÅ: Han tjänar minst av alla kommunchefer: ”Jag är en vanlig enkel människa” 

Framförallt anser Vision att chefsuppdragen längre ut i kommunernas organisationer behöver prioriteras, stärkas och uppvärderas. Behovet av nya chefer är tilltagande och många kommuner vittnar om svårigheter att rekrytera kvalificerade chefer. Vi ser också att brister i chefers egen arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar gör att många duktiga chefer överväger att lämna sina uppdrag. 

För att stärka ledarskapet krävs: 

Höjda lönerna för välfärdens chefer och medarbetare generellt, samt att lönespridningen ökar utifrån uppdrag och resultat.

Att chefsuppdragens utformning, resurser och mandat ses över så att chefer får bättre organisatoriska förutsättningar att leda.

Att antalet medarbetare minskar för första linjens chefer som i dag har orimligt många medarbetare.

Ledarskapet är av stor betydelse för att kommuner och regioner ska kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare i välfärden. Kommunerna har helt enkelt inte råd att missa bra chefer om man ska klara sina uppdrag framöver. Många verksamhetsnära chefer har arbetsuppgifter som motsvarar företagsledares i den privata sektorn. De kvinnor och män som tar ansvar för att leda välfärden ska inte behöva be om ursäkt för att lönerna börjar motsvara uppdraget.

Veronica Magnusson
Förbundsordförande Vision

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev