”Vinstjakten måste fasas ut ur skolans värld”

Vi har följt elever som började årskurs 1 hösten 2009. Resultaten är slående – fortfarande är det en av tre elever som inte lyckas nå en gymnasieexamen och därmed riskerar att hamna i utanförskap. Huruvida eleverna lyckas eller inte påverkas i stor utsträckning av vilken bakgrund de har. Det är ett misslyckande och svensk skolas största systemfel. Nu krävs riktiga reformer där staten måste ta över huvudansvaret för finansiering. 

Om politikerna menar allvar med att vilja lösa problemen med den stora utslagningen i den svenska skolan räcker det inte med reformer på marginalen. Det krävs reformer som åtgärdar de sanna systemfelen, och dessa har lyst med sin frånvaro i valdebatten. Det krävs att staten griper in och tar över skolans finansiering, förstärker resurserna och styr dem dit där de mest behövs. Endast så kan vi få en likvärdig och kompensatorisk skola. 

LÄS MER: Så gick valet i tio största kommunerna – maktskifte möjligt på flera håll 

Att Sverige får en mer likvärdig skola som kompenserar för elevernas olika bakgrund är en ödesfråga för vårt land. Vilket styre det blir efter söndagens spännande val vet vi inte än. Men oavsett vilka partier och politiker som kommer att sitta i regeringen så behövs en ny skolpolitik. Ett rejält omtag med åtgärder som samlar breda majoriteter så att besluten kommer att gälla över lång tid. Nu krävs det mod och ansvarstagande för att kunna göra de genomgripande reformer som krävs. För det brådskar! 

Vi vill se att den nya regeringen tar täten för en kursomläggning där staten tar över huvudansvaret för skolans finansiering och övergripande styrning. Lärarförsörjningen och likvärdigheten beror så mycket på det. Vinstjakten måste fasas ut ur skolans värld. Skolans finansieringssystem och resursfördelning måste förändras, samt att etableringsfriheten för enskilda huvudmän måste göras om i grunden. Annars kommer likvärdigheten fortsätta att vittra. 

För mer än två år sedan lämnade Björn Åstrand över utredningen En mer likvärdig skola, med välutredda förslag om hur skolsegregationen skulle kunna minska och resurstilldelningen förbättras. Riksdagen röstade nej till förslagen som syftade till att göra skolvalet samt resurstilldelningen mer likvärdiga. Förslagen hade varit viktiga steg i arbetet med att skapa en mer likvärdig och kompensatorisk skola och vi är besvikna på både debatten och resultatet i riksdagen. Politikerna kan inte vänta med att genomföra de viktiga förändringar som krävs för att sätta skolans bästa i centrum och för att bryta den negativa utvecklingen.

Likt tidigare valår är skolan ett av de områden som väljarna prioriterar högst. Även för partierna är skolan ett populärt ämne, men den kanske allra viktigaste frågan har lyst med sin frånvaro bland de plakatpolitiska utspelen och de hetsiga debatterna om vinstförbud. Det handlar om skollagens krav om att den svenska skolan ska vara likvärdig och kompensatorisk – ett lagkrav som har krackelerat i verkligheten. Det är närmast obegripligt att utvecklingen tillåtits fortsätta år efter år, mandatperiod efter mandatperiod, regering efter regering. 

Vi vill se en regering som börjar lyssna på allvar. Det behövs politiska beslut för att bland annat reglera undervisnings- och planeringstid, gruppstorlekar och elevhälsans omfattning. Vår förhoppning är att få en regering som lyssnar på lärarkåren och skolledarna och som är beredd att kompromissa över partigränserna för skolans bästa. Det är inte för höga förhoppningar, det är vad som krävs!

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas riksförbund

Matz Nilsson, ordförande Sveriges skolledarförbund

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet skolledare

(Från 1 januari 2023 bildar de tillsammans förbunden Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare)